Det finns få saker jag gillar mer än att åka vilse. Att hamna på villovägar. Att göra nya upptäckter. På Kos råkade vi köra upp till ett övergivet klassiskt blåvitt kloster, Agios Jannis. Utsikten var hänförande. Tystnaden talande. Cikadornas sång ackompanjerade vindens viskningar.
Igår tog jag massage på stranden för att lindra träningsvärken som jag skaffat tillsammans med Apollos grupp som jag leder här nere. Som vanligt började jag samtala med massören. Anni från Albanien masserar möra turister 9 timmar om dagen. Hennes man diskar på en taverna i Kos stad. Deras son Orestis som föddes på sjukhuset Alexandra i Aten har just fyllt sju. När föräldrarna lämnar honom på morgnarna för att gå till sina jobb vet han precis vad som står på schemat. Han tittar på Mr Bean på datorn om och om igen. Han läser. När det kurrar i magen äter han maten som mamma dukat fram. Han bäddar sängarna och tar en tupplur mitt på dagen. Vid solnedgången återförenas familjen. Så spenderar pojken hela sommaren när skolan är stängd. Ensam hemma. ”Han är van nu. Det har han gjort sen han var fyra år gammal. Enda gången han gjorde något bus var när han som femåring skulle skura golven och hällde ut alldeles för mycket vatten” säger mamman som gett sonen tydliga förhållningsregler om att aldrig öppna ytterdörren. Jag tänker på min sexåring som jag inte ens lämnar ensam i fem minuter när jag springer ner till tvättstugan. Jag tänker på mig själv när jag var sex och hade nyckel och lämnade lillasystern på dagis. Jag tänker på alla de barn i Grekland som inte har plats på en förskola och vars föräldrar varken har släktingar som kan rycka in eller pengar till barnvakt. Det är tusentals barn som spenderar somrarna inlåsta i väntan på att mamma och pappa ska jobba klart. Mest sörjer jag de växande skillnaderna på levnadsvillkor för barn. Glappet mellan de som har tillgång till resor, idrottsaktiviteter och upplevelser som kostar pengar. Det är sådant jag tänker på när jag ligger där i min blöta bikini på stranden och får kroppen inoljad av en annan mamma som precis som jag längtar efter sitt barn.