Ryckte upp mig och flög till Världskulturmuseet i Göteborg där jag föreläste för lärare. Lärarna är livsviktiga och livsavgörande och behöver all uppmuntran och inspiration de kan få. Utan engagerade lärare hade jag förmodligen polerat era badrumsgolv just nu.
Jag minns alla mina lärare och hur de förändrade/ förädlade/ förfärade mig. Hur de fick mig att överträffa mina förutsättningar eller hur de triggade mig att motbevisa deras låga förväntningar på mina förmågor. Ty jag hade alla rätt för att bli en nonchalerad nolla. Jag hade alla nackdelar som krävdes för att misslyckas. Invandrare, flicka, arbetarklass, fattig förortsunge, skilsmässobarn. Allt som krävdes för att bli framgångsrik. Av egen kraft. Utan att bli buren. Utan att ducka för hinder. Utan att ha någon att luta mig mot. Utan någon som tar emot när jag faller.
Revanschlusten är en kraftigt underskattad drivkraft. Nu kan jag glädjas åt att ha ett helt kapitel i de nya skolböckerna Svenska Direkt för högstadieskolorna där jag lär ut konsten att skriva krönikor. I gymnasieskolans litteraturantologi finns utdrag ur min självbiografiska bok ”Bortom mammas gata” som alla borde läsa för att lära sig mer om ett Sverige som sällan skildras.
Det var så fina lärare i publiken att jag ville adoptera dem alla. Från Stenungsund, Hammarkullen, Biskopsgården och Västra Frölunda. Tack till er för att ni gav mig livet tillbaka! Nu är jag något friskare!
Och hoppas den gamla syo-konsulenten som avrådde mig från att söka till Juristlinjen för att jag inte skulle klara svenskan där läser skolböckerna. Som en påminnelse om att allt är möjligt. En påminnelse om att vuxenvärldens främsta uppgift är bevinga barn. Inte beröva dem på deras drömmar.
Kalimera
Tycker att du kan komma hit och forelasa pa min sons skola for hans larare.Det handlar inte om att det ar Grekland eller att det ar kris,det handlar om ett skolsystem 50-100 ar tillbaka i tiden och larare med samma gamla metoder och larning.Du kanske tycke att jag hela tiden klagar pa Grekland och borde resa harifran,joda se 5 min har jag packat vaska och barn om bara min man ville folja med,men,men.Jag fruktade den dagen da min son skulle borja skolan har,varfor?Historier om ointresserade larare generellt i detta land,att de inte lar sig nagot och att enda svaret til att lyckas ar FRONDISTIRIO.Sa 6-7 h i skolan per dag och sedan frondistirio-om pengarna finns.Barndom-ett evigt lasande fran morgon till kvall.Dar har vi ocksa de grekiskt statligt anstallda lararna som ingen sparkar om plikten inte gors.
Gar till min sons skola,lararinnans rost hors redan i trappan,hon maste tro att barnen ar dova eller att de forstar battre for att hon skriker.Klockan for rast ringer,ser min son som springer forbi utan att se mig,han ar den lilla blonda killen i klassen o ksanthoboubouras som de andra barnen kallar honnom och da blir han arg.Det ar kvartsamtal.Jag gar in,allt ar negativt,inget ar bra,jag borjar svettas.Alla vara samtal ar likadana,,ar min son en idiot?Jag grater pa hemvagen.Lararens rost ekar i mitt huvud,jag har inte tid att hjalpa honom ,de som forstar.forstar,vi har en laroplan som maste foljas och hanger man inte med sa blir man kvar i samma klass nasta ar.Vilken skamm.Lusten och gladje till att lara existerar inte,det ar bara ett maste att gangertabellen ska sitta pa en dag.Val hemma skriker jag och klagar pa min son att han inte ar tillrackligt lyhord under lektionerna,sedan skams jag.Jag lagger in extra tid till min son for att sjalv lara honom.Efter yttligare ett kvartsamtal med alla hans larare gar det upp ett ljus for mig.Vara svenska gulliga larare med pedagogik i bakgrunden,som inte skriker,utan talar,forklarar,forsoker hjalpa finns inte har.De talar ironisk med mig,nedvarderar,,,jag far ett utbrott,en euepidotisy har getts till denna skola,for att vara ett exempel for andra skolor har dock ar det inget som visar pa det.Det var stora ord i borjan av skolaret om att de skulle vara ett exemplar for andra.Jag snubblar over orden medans jag talar med lararna,kanner tararna bakom ogonen,anklagar dem for att var ointresserade av att vilja lara,att de inte har ypomoni,att det inte ar en armeskola utan sma barn med oskyldiga,livsglada sinnen som behover uppmuntran och inte nedvarderas.Ingen verkar bry sig,javla dimosio kan de inte slopa det sa ska de fa se.Det ska vara roligt att lara,,,,,,,men inte har.
TÄNK SÅ HÄRLIGT MED YTTRANDEFRIHET
En otroligt bra föreläsning inför helt fantastiska lärare.
Kan du inte säga till i förväg när du skall besöka västkusten?? Hade vart kul att höra och se dig=) Kram
Hej Alexandra!Du försöker att folk tiittar på youtube och din dokumänter ”Vad är det fel på grekerna”,somj var bra!Har du aldrig tänkt på oss turister som blev uttsata för trakassering och förfäljse i Sverige!!!!!!Jag själv fick fly kreta ocj grekland pga din film!Det finns rörelse i grekland som tycker att västvärlden är syndabock!Jag lever i ett helvete sedan vintersemmester i Grekland.vågar du publicera!?Ha det bra
Hej Alexandra! Det var härligt och mycket inspirerande att träffa dig och att lyssna på dig i Göteborg. Min kollega och jag, som jobbar i Stenungsund, blev berörda av din berättelse. Jag kommer att läsa dina böcker / Sylvia