God morgon från det ständiga solskenets land. Imorse vaknade jag tidigt av att jag hostar som exorcisten om nätterna. Jag tog en powerwalk och njöt av att se en massa gamla tanter som tog sina morgondopp i havet. Varenda morgon vid 7 är det en invasion av gamla kvinnor i badmössor som investerar i sin hälsa och förebygger sjukdomar genom att stå och plaska i vattnet i minst en timme. Det är sånt som läkare rekommenderar här i Grekland. De har ett kafferep i havet och pratar om sina problem och glädjeämnen. Bättre start på dagen får man leta efter. Det är lätt att leva nyttigt här. Igår kväll gick jag till min favoritkrog Ithaki och åt färsk, grillad fisk med citron och olivolja och kokt gräs. Sen åt jag visserligen både min och min kompis chokladbakelse men choklad innehåller magnesium och andra lyckobringande ämnen så jag sov med gott samvete. Som jag brukar.
På promenaden stötte jag på svenske Greger Hagelin som skapat WESC och han berättade att de trots krisen ökar i försäljning i Grekland. Kanske vänder det nu. I tidningen läser jag samtidigt om tiotals grekiska familjer som flyttat in i sina husvagnar eller på campingplatser för att de inte längre har råd med boende. Majoriteten av grekerna kommer i år inte heller åka på semester. Istället fylls Atens sköna stränder med familjer som tar med matsäck.
Idag träffar jag min grekamerikanska kompis som är utrikeskorrespondent här och har en middag med ett gäng människorättsaktivister som arbetar för invandrares rättigheter. Men jag har ett tungt hjärta efter att gårdagens farväl när jag vinkade av min Melina efter tre fantastiska veckor ihop. Hjärtat brast i tusen bitar och jag grät som ett barn när hon åkt. Det blev inte bättre när taxiföraren senare berättade att han aldrig sett min dotter så tyst där i baksätet. För att trösta mig åkte jag till ett shoppingcenter. När jag stod i provrummet och provade baddräkter hörde jag i högtalarsystemet:
”Melina fem år längtar efter sin mamma. Kom och hämta henne vid entrén på plan 4”. Det var som ett budskap från min egen femåring. Jag lämnade baddräkterna och åkte hem.
