Sverige i 20 timmar

Inatt landade jag och Melina i ett friskt Stockholm. Temperaturskillnad från 40C till 17C. Men det är skönt att vara hemma. Ladda lite, tvätta, packa om, betala räkningar, vattna blommor och förbereda sig för en ny resa.

Melina och jag fick tio drömdagar i Aten, världens just nu mest missförstådda stad. Melinas grekiska har avancerat, hon har fått nya vänner och hon har gjort sig hemmastad i sin andra hemstad. När vi var på bageriet häromdagen för att köpa croissanter ville hon köpa en extra till en hemlös man som heter Lambros och bor i ett gammalt garage. Jag blev både rörd och stolt och skämdes lite för att jag inte tänkt på det själv. Situationen är fortsatt tuff i Grekland och igår var jag på en middag i Aten med en massa utländska journalister från bl.a. USA som berättade hur vinklad den internationella mediarapporteringen är och hur de ser sina rapporter redigeras till oigenkännlighet. Det finns en underliggande anklagelse mot grekerna som låter som en kokbokslösning för krisen och innebär att de borde kamma sig, skaffa ett jobb och betala sina skatter och så blir allt bra. Men situationen är mer komplicerad än så. Nu är det oroligt i den spanska sommarhettan också. Häromdagen mobiliserades tusentals människor i Madrid och många vittnade om våldsamma kravaller som en reaktion mot de hårda besparingar som drabbat landet. Eurokrisen är en systemkris som kräver nya grepp. De skuldsatta nationerna är inga enskilda öar utan ett radband med samma symptom. Ibland behöver man ett helikopterperspektiv för att förstå: På eftermiddagarna har vi satt på luftkonditioneringen och flugit. Nu är Melina med pappa på Gotland och jag åker ner till Santorini med kvällsflyget. Har precis fått rapporter att Robert de Niro njöt av den magiska solnedgången över vulkanen på Franco’s Bar i Fira igår. Hoppas han är kvar så jag kan få bedyra min beundran för hans insatser i mina favoritfilmer Gudfadern, Taxi Driver etc.

Imorgon fyller jag år och det känns omåttligt sorgligt att jag inte får ha Melina i min famn. Min kropp kommer fira med vänner på Santorinis bästa krog och mitt hjärta kommer vara hos en fyraårig flicka som utan minsta möda gör världen vackrare. Det är varannan-veckas-livets förbannelse. Nu önskar jag er en härlig fortsättning på semestern och om ni flyger söderut kanske vi ses!