Bittra och bisarra bagatteller…

En skitdag har jag haft. En sån där dag när allt går emot en. Det började visserligen med Malous härliga Champagnelunch i ”Efter Tio” TV4 som ni kan se HÄR. Det handlade om glamour, mode och feminiteten som klassiskt varit synonym med svaghet. Trots att kvinnor fått kämpa dubbelt så hårt genom historien. Trots att män alltid moraliserat över och trivialiserat kvinnors konsumtion. Mer om detta i programmet där trevliga Hans Shimoda och Stephanie de Bon var med.

Efter programmet och en vaniljbulle gick jag till kvarterets Hemköp för att hämta ut en bok på posten. Hemköp som jag går till minst ett par gånger i veckan sen flera år tillbaka. Hemköp där jag hälsar och småsnackar med personalen. Jag visade mitt ID-kort och fick till svar att det nyss gått ut. Vilket jag givetvis inte upptäckt. ”Oj jag måste förnya det men du känner väl igen mig” sa jag och fick en lång harang att det inte spelar någon roll att jag är känd. Trots att det inte var det jag menade. Utan att hon ju kände igen mig eftersom jag är där titt som tätt. Men nej, hon kunde inte ”särbehandla” mig snäste hon som en burdus byråkrat som vägrade tillmötesgå min vädjan. ”Hämta ditt pass” skrek hon. Så jag gick hem tomhänt. Det var ju inte så att jag skulle hämta ut piller eller diamanter. Det var en sketen bok.  Så jag gick därifrån raka spåret till passmyndigheten för att förnya mitt pass som, hör och häpna, också gått ut.

På vägen till tunnelbanan smsade jag en väninna jag inte sett på länge för att fråga om vi skulle ta en drink efter jobbet. ”Vem är du?” frågade hon tillbaka och jag svarade. Då fick jag ett sms där någon skrev att hen absolut inte ville dricka drink med mig för att hen inte känner mig. ”Förlåt. Fel nummer” svarade jag för att strax bli uppringd av en rasande kvinna som sa att jag skulle sluta störa henne, att hon absolut inte ville träffa mig, för vi hade ingenting med varandra att göra. ”Förlåt, det var ju inget uppraggningsförsök”, mumlade jag för att få ett utbrott:

”Men är du dum i huvet, jag är ju kvinna!” skrek hon.

Som om kvinnor inte kan ragga på kvinnor. Sen satt jag där på Passexpeditionen i ett par timmar innan det var min tur. Men tänka sig att fotoapparaten pajade precis när jag skulle plåtas. Det började bli farsartat. Så jag fick gå till nästa kassa. När jag till slut träffade min väninna på nya Nosh & Chow beställde jag en Rödbetssallad med spenat, nötter och svamp. En halvtimme senare och när jag ätit upp varenda brödsmula i brödkorgen kom äntligen rödbetssalladen. Men utan rödbetor. De hade glömt rödbetorna i rödbetssalladen. Det var bara nötter, klorofyllgröna blad och några oljedränkta svampar. Efter att jag påtalat detta kom ett gäng stekta rödbetor. Och den saftiga notan. Krogen får bara en rödbeta av sju möjliga av mig.

Förlåt om jag delar detta med er. Men jag undrar bara varför människor inte kan vara trevliga. Nu ska jag skaka av mig dagens bagatellartade bittra skurar och gå lägga mig med den här boken. Har ni läst den?