Bland surikater och strutsar

Solen skiner och tomheten ekar. Precis som varje gång jag temporärt tar farväl av min fina dotter. Att det alltid känns som om någon släcker ljuset och drar ner ljudvolymen på allt. Imorse övade vi Ronja Rövardotters Vargasång som hon ska sjunga på avslutningen på förskolan. Melina hyssjade mig för att jag sjunger så dåligt. Så jag fick bara sufflera. ”Mamma du är bra på att prata men försök inte sjunga” sa hon med den rättframhet som jag finner oemotståndlig. Givetvis kan man i livet inte alltid säga sanningen med risk för att såra andra men i vårt umgänge älskar jag hennes direkthet och ärlighet. Inga förskönande omskrivningar eller diplomati här tack.

I eftermiddag vid 17-tiden är jag på Kulturhuset för att vara med i Rummets podcast-inspelning. Jag tycker tjejerna som gör den är ascoola och begåvade så det ska bli kul att få medverka. Kom gärna dit! På söndag är ni också välkomna till P1 Debatt på Kulturhuset senast kl. 16.00. Då handlar det om EU och den fria rörligheten.

Igår var vi på Kolmården tillsammans med Tessan Merkel och hennes familj och njöt av aporna, lejonen, delfinerna och surikaterna. Vi skrattade så vi grät åt barnens kommentarer åt aporna som petade i näsan och åt snor, kletade in sig i sitt eget kiss, slogs och kelade i en oregisserad show. Det blev en fantastisk dag trots kylan som höll på att ta kål på mig. Här kommer en bild som fina fotografen Karin Törnblom tog:

SƒSONGS INVIGNING AV KOLM≈RDEN  TILL FOLK I FARTEN O KLICK

Dela på

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *