Dåliga nyheter från Mellanöstern & Nordafrika

”Jag har många dåliga nyheter. Och en god”, säger Sara som flyger in från Beirut för att tala om sitt feministiska arbete i Mellanöstern och Nordafrika. Som ambassadör för Kvinna till Kvinna får jag förmånen att träffa henne över en frukost.
”Vi börjar med den goda nyheten: Solen skiner. I övrigt är det kaos, terrorism, polisstater, flykt och förtryck i regionen”, säger Sara Abu Ghazal, en libanesisk-palestinsk kvinnorättsaktivist och författare från Libanon. Hon är regional koordinator för Women Human Rights Defenders Coalition in the Middle East and North Africa, som är en partnerorganisation till Kvinna till Kvinna. Sara är också kulturarbetare och författare och medgrundare till organisationen Voices of Women – ett nätverk för feminister som samlar dikter, serier och artiklar från feminister i regionen, håller i kurser om feminism och delar feministisk litteratur genom sitt Feminist Library.

Trots att Sara är född och uppvuxen i Libanon och har en libanesisk mamma har hon ett palestinskt pass. Det innebär bland annat att hon som palestinier inte får äga fastigheter. Hon får inte ens ärva sin fars fastigheter som han förvärvade innan lagen infördes. Hon berättar att palestinier inte får jobba som läkare, lärare, ingenjörer och får mindre betalt för samma jobb inom de yrken som står till deras förfogande, exempelvis byggarbetare, sjuksköterskor, butiksbiträden. Hennes vänner arbetar 11-12 timmar om dagen för månadslöner på 250 dollar. Ofta oförsäkrade.

Situationen i Libanon är oerhört komplex just nu med 1, 5 miljoner mestadels syriska flyktingar som bor i det lilla landet där var tredje invånare är en flykting. Men eftersom Libanon inte erkänner konventionerna har de inget legalt erkännande och får inte heller arbeta och tjäna pengar.

Sara berättar att kvinnor tvingas retirera till sina traditionella könsroller och ser sitt utrymme i det offentliga rummet krympa. ”Vi behöver internationellt stöd. Vi behöver organisera och mobilisera flera”, säger Sara men när de efterfrågar internationellt stöd och bidrag anklagas de för spioneri och landsförräderi.

Nu har de dragit igång The She-defends – kampanjen som handlar om att synliggöra övergrepp mot kvinnor i Mellanöstern och Nordafrika. När de rapporterar om våldtäkter, sexuella trakasserier, förföljelser leder det dessvärre ofta till att hoten mot både offren och deras anhöriga förvärras.

Ty sexuella trakasserier och övergrepp existerar inte enligt staten. Eftersom lagar som skyddar kvinnor saknas kan man inte ens gå till polisen. Skulle någon våga gå till polisen för att ha blivit ”vanhedrad” skulle de sannolikt få frågan: Vad hade du på dig?
Blame the victim, med andra ord.

Här krävs europeiska feministers systerskap och solidaritet, menar Sara. Och förmågan att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. ”Det handlar inte om våra kulturer. Det handlar om ett patriarkalt mönster som får verka ostört. Man kan inte klä könsmaktsordningen i kulturtermer. De begår dessa övergrepp för att de är män. Inte för att de är araber”.

”Våra stater sviker oss gång på gång. De kräver vårt stöd och lojalitet i kriget mot terrorismen samtidigt som de vägrar respektera våra mänskliga rättigheter”.

Innan vi skiljs åt berättar Sara om en kvinna som kämpar för kvinnors rättigheter eller snarare för mänskliga rättigheter i Sudan och som utsattes för en kampanj där medierna hängde ut hennes namn och hävdade att hon förekom i ”pornografiska bilder”. I själva verket var kvinnan fullt påklädd på bilderna. Fast utan slöja. ”Sådan ryktesspridning öppnar dörren för grövre övergrepp och attacker och tvingar kvinnor att gå under jorden” säger Sara och jag tänker på alla de kvinnor som drabbas i vår välmående, jämställda och demokratiska del av världen och även om det är tufft att våga stå emot så vet vi att vi har staten och lagen på vår sida. Tänk er då att kämpa i sådan skoningslös motvind. Det minsta vi kan göra är att stötta och peppa våra systrar som hade oturen att födas på fel plats och protestera mot det förtryck de utsätts för. Då kanske vi kan få flera goda nyheter från den röriga regionen.

Nu hörde jag förresten att statsministern besöker Saudiarabien. Där kämpar kvinnor bland annat för att regimen ska upphäva lagen om manliga förmyndare. Kanske något för Stefan Löfvén att ta i beaktande?