Mycket OS i dessa dagar och jag gladdes särskilt åt J.Lidbergs brottningsmedalj!
OS i Aten 2004 när jag presenterade invigning och avslutning för SVT samt levererade dagliga rapporter tillhör mina vackraste jobbminnen. Helst hade jag givetvis tävlat men det får bli i nästa liv. Men jag har flera starka OS-minnen som jag bär med mig. Under hela min barndom hyste jag gymnastikdrömmar och hade Nadja Comanesci som min största idol. Den här bilden hade jag i plastfickan till mitt SL-kort i flera år:
Men OS är också politik. I London har flera atleter blivit hemskickade efter rasistiska tweets. Däribland grekiska Voula Papahristou som skrev nedsättande om afrikaner och har retweetat Gyllene Grynings rasistiska uttalanden. Jag glömmer aldrig OS i Mexico 1968 som trots att det var innan min födsel tillhör OS-historiens starkaste utspel. Det är Tommie Smith och John Carlos som lyfter näven i protest mot rasismen i USA. Men det är inte bara de som är hjältar. Även den vite mannen, Peter Norman, från Australien, visade sitt stöd och lånade ut sina handskar till Smith & Carlos. För detta blev han utesluten i två år.
Så en bild när jag sprang med OS-elden i Stockholm och överlämnade den till Prins Carl Philip:
Sen intervjuade jag prins Carl Philip för grekiska TV-nyheterna:
Mycket bra att du tog upp politiken inom OS med, och de som blivit hemskickade (Voula) för rasistiska uttalanden. Dessa saker kommer ofta för mycket i skymundan