Hej vänner. Det har varit en hektisk dag när jag förträngde halsfluss, slukade penicillin och försökte förklara situationen i Grekland där tusentals människor istället för att gå till sängs i natt demonstrerade utanför radio-och tv-huset.
Här kan ni lyssna på mig i Studio Ett i P1/SR.
Här kan ni lyssna på P4 Extra.
Här kan ni se mig i Kulturnyheterna i SVT.
Min gamla medarbetare i ERT, Alexandros Romanos, berättade att han fick reda på nedläggningen mitt i en intervju med Ethan Hawke och Julie Delpy som filmade i Grekland. Under pågående intervju får han ett sms om att han kan lägga ner för att regeringen drar ner strömbrytaren om en timme. Så brutalt. Sen kom svartrutan. Tystnaden. Den våldsamma tystnaden.
ERT behöver saneras. Det finns rätt mycket ruttet i det gamla Radio-och TV-huset. Många som tjänat pengar de inte förtjänar. Många som fått tillträde utan meriter. Många som inte var värda att styra Public Service. Regeringen gjorde rätt men på fel sätt. De borde sanerat sofistikerat. Utan att tysta nyhetsflödet, dokumentärerna, intervjuerna med intellektuella som fick ta tid att tänka mellan svaren, utblickarna mot världen. Mer än någonsin, i denna skymningstid, behöver Grekland och Europa en fri, partipolitisk obunden röst som rapporterar om de verkliga farorna. De som inte bara följer annonsörernas girighet och ägarnas agendor.
Mer än någonsin behövs motvikter, motröster och mångfald. Tystnad är censur. Regeringen borde istället börjat med att rensa sina egna släktingar och partitrogna som tillsattes av dem själva. De borde städa upp och rensa ut. Istället valde de att auktoritärt och tondövt ta fram yxan för att slakta en trots allt vinstgivande licensfinansierad och folkbildande verksamhet.
Morgondagens Liberations har rubriken: ”Vem släckte TVn?”. Tidningar över världen toppar med det grekiska mörkret. Solidaritetsyttringarna är massiva. Här gnäller vi när någon klipper bort en pickaninny-docka från Kalle Ankas Julafton.
Det som gläder mig är förutom den massiva internationella solidaritetsvågen även de livesändningar jag ser dygnet runt via websajter där ERTs personal nu sänder utan tillstånd. Aldrig förr har programutbudet varit så frispråkigt. Aldrig förr har yttrandefriheten firats. Nu görs äntligen den public service-tv landet förtjänar. Igår kunde man till och med se svartlistade ekonomer framträda mitt i natten. Sådana som varit portade i ett par år för att de krävde omförhandling av lånen. Sånt regeringen inte ville höra. Nu släpps alla fria. Frågan är hur detta ska sluta. Den turbulens som pågår just nu är oroväckande. Grekerna talar om militärkupp, fascism och förtryck.
För 51 € om året fick grekiska familjer TV som enligt regeringen inte nådde de kommersiella kanalernas tittarsiffror. Men public service är inte ämnat att enbart locka maximalt antal tittare. Public Service uppgift är att även ge minoriteter röster och speglar, att skildra små och stora skeenden, att vara både smala och breda. Nu säger regeringen att TV och radio återuppstår i augusti. Det blir en märklig sommar.
Gyllene Gryning är det enda parti som stödjer regeringens nedläggning med motiveringen att de från första dagen kritiserats och ifrågasatts av ERT. Inte undra på med tanke på deras partiprogram och ställningstaganden. Det är just därför vi behöver oberoende Public Service-kanaler. För att de vågar och vill göra det som anstår en demokrati.
Jag sörjer inte den gamla chefen för internationella relationer som nu fått sparken. Hon kunde inte ett ord engelska och hade aldrig satt sin fot på ett universitet. Ändå tjänade hon miljoner tack vare att hon var vän med en skeppsredarfru som fixat in henne. Jag sörjer alla de som slet som djur i arkiven, redigeringen, bakom kamerorna, producenter som skapade storslagna kulturevenemang, krigskorrespondenter och andra som inte tjänade astronomiska belopp. Min kompis Alexandros är förkrossad. Efter 15 år där han bevakade och recenserade film och teater med en dedikation som ledde till sömnlöshet nu plötsligt sitter med sin intervju med Ethan Hawke och Julie Delpy som aldrig kommer sändas.