Vaknade 05.30 för att hinna åka uppåt Harlem och Washington Heights där jag besökte mellanstadieskolan KIPP på inbjudan av rektorn Daniel Swersky. Skolan börjar redan 07.25 och är öppen till 17.00 för att barnen från socialt utsatta områden ska få det stöd de behöver. Så skolan har förlängda öppettider och skolår. Daniel som arbetat på skolan i tio år har aldrig haft en vit elev. Det här är rektorns kontor. Mitt i korridoren.
De 30 lärarna är oerhört engagerade och får ungarna att argumentera om aktuella samhällsfrågor varenda morgon vid samlingen. Imorse handlade det bland annat om immigration och deporteringar. Först fick vi titta på ett tal av president Obama och sen fick alla diskutera frihet och rättvisa, gränser och människors rätt till ett värdigt liv utan fruktan. ”Varför måste man ha gränser?” undrade en flicka och läraren svarade att det finns ett begränsat utrymme och gränser som måste kontrolleras. ”Vad betyder deportering?” frågade fröken Batista och en tioårig flicka som ville tala på spanska svarade: ”Det är som min pappa som kan bli utslängd när som helst för att han inte har papper”.
”Hur många här är immigranter?” frågade fröken Batista och alla räckte upp handen.
När de gled in på mobbing sa en pojke: ”Det är när vissa retar en för att din familj är fattig eller för att du inte har rätt att vara här i landet.” De andra barnen skakade på händerna för att signalera medhåll.
Dagens och veckans ämne var dock Ferguson och polisen som friades för att ha skjutit tonåringen Michael Brown. Lärarna försökte inte uttrycka någon neutralitet eller objektivitet på temat utan talade klarspråk om bilden av svarta i media, rättsväsendet och poliskåren. Rektorn Daniel talade tidigare med mig om polisens perceptionsproblem dvs att de inte ser svarta som sina bröder utan som ett hot. Under lektionen läser barnen en artikel som handlar om ”Police Genocide against young black Americans”. Rasismen är ett öppet sår. En varböld. Även här möter jag en politisk handfallenhet och oförmåga att hantera diskriminering och utanförskap.
Nu måste jag packa klart och åka hem till det svenska politiska kaoset. Nyval om 109 dagar. Puh. Supervalåret blev ett hypervalår. P1 Debatt som föddes som en serie valdebatter fortsätter. Nu på söndag handlar det om ”Hur mycket knark tål Sverige?” och vi fortsätter ta upp de heta potatisarna inför nästa val. Varenda månad. Och ni är alla välkomna att delta. Farväl för nu.
♥ NYC ♥
http://www.newyorkinspiration.com