God dag och God vecka! Jag har haft en lärorik med bl.a. P1 Debatt som igår handlade om den Våldsbejakande Extremismen där bl.a. hiphopsensationen Erik Lundin uppträdde och en panel bestående av Sveriges främsta experter på ämnet däribland fantastiska Lisa Bjurwald, Magnus Sandelin, Idris Ahmedi, Camila Salazar Atias, Fanna Ndow Norrby mfl. Till skillnad mot majoriteten av medierna som den senaste tiden diskuterat terrorism med män hade vi väldigt många kunniga kvinnor men också människor med egna erfarenheter av utsatthet. Leith Eskandar, bror till Lavin, elevassistenten som mördades på Kronogårdens skola i Trollhättan, var också på plats och berättade om mardrömmen och massakern som enligt många borde betecknas som ett terrordåd. Lyssna gärna på sändningen HÄR.
I fredags var jag med i TV4s Nyhetsmorgon och talade om vår tids svåraste fråga – flyktingkrisen. Det kan ni se HÄR. Så lånade jag den här fina bilden från någon på Instagram.
På bara ett par månader har så mycket hunnit förändras. Minns ni ”Hela Sverige skramlar” och massdemonstrationer för humanism? Det känns som att det var ett annat tidevarv. Plötsligt är retoriken, inte bara i Sverige, utan i hela Europa en annan. På så kort tid hinner så mycket förändras. Jag ska skriva mer om detta så fort jag har en stund över för nu är det storstädning och orkidévård på schemat. Njut av dagen och hoppas December går i ljusets och kärlekens tecken.
Peace&Love
Jag köpte ”Bortom Mammas Gata” på en välgörenhetsloppis i lördags och läste den genast i ett streck och kände igen en massa saker.
Jag tittade alltid på Mosaik så länge du var med i rutan. När jag läst boken lekte jag med tanken att du kommit till Sverige på 60-talet och kanske växt upp i Norrland istället för Rinkeby…En tid då en fläkt från andra länder bara var spännande,åtminstone där jag växte upp.
Vilken bok hade det blivit av det? The answer is blowing in the wind…
Mest märkliga var medicinmannen i Gambia som var klärvoajant och såg ditt liv i Sverige.
Jag tror faktiskt att vissa människor har speciella gåvor som vi kallar övernaturliga. Det är min erfarenhet.
En spännande och tankeväckande helg med Alexandra blev det.
God Afton
Det är inga vindarna som har vänt. Människor har inte blivit mindre empatiska. Vad som har hänt är att till och med våra politiker insett att det finns kapacitetsgränser p.g.a. bristande resurser.
Europa och Sverige borde diskuterat volymer och kapacitetsgränser långt innan flyktingkrisen börjat. Att locka människor till Sverige med löften vi inte kan hålla är inhumant. Vi kan ta emot så många flyktingar som vi vill men vi måste vara beredda att betala notan för ett värdigt mottagande och ett socialt skyddsnät. Hur mycket vi är beredda att lägga på migration måste bestämmas demokratiskt. Det går inte att kräva att viktiga samhällsområden som skola, vård och äldreomsorg hålls i strama tyglar medan migration ges carte blanche.
Så låt oss göra en enkel överslagsberäkning vilket migrationsflöde som är långsiktigt hållbart så att det kan pågå år efter år.
Vi har ca 4.3 miljoner förvärvsarbetande och varje flykting kostar i genomsnitt ca 4.3 miljoner netto (utgifter minus inkomster) att ta emot under en livstid vid nuvarande sysselsättningsgrad och välfärdsnivå enligt Norges statistiska centralbyrå. Det betyder att varje flykting som kommer motsvarar en skuld för varje förvärvsarbetande på 1 kr som måste betalas. Nå 1 kr är väl inte så mycket för att låta en person få ett bra liv i Sverige men innebär att nuvarande flyktingström kostar varje skattebetalare 5 000-10 000 i veckan beroende hur många som får asyl. Det är alltså inte småsummor vi talar om och naturligtvis helt ohållbara i längden.
Låt oss säga att varje förvärvsarbetande människa i Sverige är beredd att betala tionde, d.v.s. lägga 10% av sin lön, för dem som är behövande och att vi anser att hälften ska gå till dem som redan befinner sig i landet, d.v.s. 5% till nyanlända flyktingar som får asyl. Eftersom medellönen i Sverige är ca 30 000 SEK/månad motsvarar detta ca 350-700 asylsökande i veckan. Just nu är nivån 14 gånger så hög.
Joakim Ruist skrev en utmärkt debattartikel där han gav förslag hur asylsystemet både i Sverige och Europa bör förändras. Vi bör tillsammans med UNHCR bevilja så många flyktingar asyl som vi kan och vill hjälpa. Var den gränsen ligger får varje parti ta ställning till så det förankras bland skattebetalarna som ju står för notan. Asylansökan gör flyktingarna där de befinner sig. De som fått sina asylansökningar beviljade kan sedan resa säkert med flyg till Sverige och tas emot på ett värdigt sätt.
http://www.di.se/artiklar/2015/11/25/debatt-satt-stopp-pa-ratt-satt/
http://www.dn.se/ekonomi/migrationsforskaren-sverige-kommer-stanga-gransen/
Sa du att morden i Trollhättan var ett massmord?
Nej, det var det inte.
I Paris var det massmord.
P1 Debatt är programmet utan debatt.
Lisa Bjurwald är ingen expert eller journalist.
Ni är bägge aktivister.
Hej Alexandra, jag ser att mina kommentarer inte släpps fram längre. Jag är mycket ledsen om du beslutat blockera mig. Om du tycker att något jag skriver är fel får du mycket gärna bemöta det. Ingen blir betjänt av att kväsa en debatt och skjuta problem under mattan. Bättre att ha en öppen dialog där man försöker nå konsensus. Jag vill inte ha ett polariserat samhälle med anarkister mot fascister och islamister mot rasister. Jag vill ha tillbaka ett Sverige som både är humanistiskt och förnuftigt, där man har respekt för meningsmotståndaren och möter argument med argument.
Jag ser att denna kommentar publicerades så kanske har du bara missat godkänna mina tidigare kommentarer i mailflödet(t.ex. 1 december, 2015 kl. 01:06, 20 november, 2015 kl. 11:11, 9 november, 2015 kl. 13:22)
Även Finland drabbat av terrordåd:
petterssonsblogg.se/2015/11/28/17-arig-flicka-valdtagen-och-uppeldat-levande-av-afghan/#more-144385
http://www.svt.se/absolut-svensk/kristoffer-appelquists-metafor-far-effekt-pa-soran-ismail
En majoritet i Sverige vill fortfarande att Sverige ska vara en fristad för människor som flyr för sina liv men vi är mycket irriterade att media och politiker inte låtit oss diskutera de praktiska frågorna: hur hjälpen bäst ska ske, hur mycket den får kosta och vilken kapacitet Sverige har. Irritationen och ilskan bland väljarna yttrar sig nu som ett enormt politikerförakt och ger en öppen dörr för nationalism, fascism och rasism. Det är ödets ironi att politiker och media medfört att 20% av väljarkåren nu sympatiserar med det parti som de gjort allt för att bekämpa. Det säger något om hur korkad deras taktik varit!
Läs denna insändare av Lasse Granestrand som beskriver det sjuka debattklimat vi haft det senaste decenniet:
http://www.svd.se/politiker-och-medier-har-misskott-migrationsfragorna
Nu när media och politiker sett att humanistisk fundamentalism inte fungerar i praktiken, hoppas jag att de som är ansvariga försöker reparera skadorna de orsakat så att polariseringen minskar och såren kan läkas. Bli brobyggare! Fokusera på det som man är överens om! Respektera åsiktsmotståndare! Lyssna på argument oavsett var de kommer ifrån! Se verkligheten som den är, utan att skönmåla eller svartmåla! Var pragmatisk och beredd att kompromissa! Låt inte personlig identitet och image baseras på ideologisk fundamentalism! Då kan vi förhoppningsvis återställa harmonin i denna fråga och få en migrationspolitik som både är humanistisk och realistisk. Det tjänar både flyktingar och infödda på.
Intressant. Ska lyssna på sändningen.
Jag läste denna artikel som borde gjorde mig ledsen och arg:
http://www.svd.se/alla-i-irak-pratar-om-sverige–jag-har-blivit-lurad/om/svenskt-flyktingmottagande
Jag kan sätta mig in i hur denne kille känner. Irak, Afghanistan, Libyen och Syrien har ju fallerat som stater. Det är klart att man ser en större möjlighet att starta ett nytt liv utomlands. Jag tror en mycket stor majoritet som kommer har större ambitioner än ett liv i bidragsberoende och kriminalitet i ett av våra invandrarghetton. Om de haft råd att ta sig till Sverige så har de ju inte tillhört de fattigaste i sitt hemland. De flesta är unga som vill studera eller föräldrar som vill ge sina barn en trygg uppväxt.
Det är patetiskt att Morgan Johansson försöker skylla situationen på flyktingsmugglare. Problemet är att våra fåfänga politiker har velat spela humanistisk stormakt inför omvärlden på skattebetalarnas bekostnad. De har vågat locka med svenskt PUT och förmånliga bidrag i tron att få migranter skulle klara hindren att ta sig hit. Medelhavet, Dublin-förordningen och transportörsavtalet skulle reglera så bara en rännil överlevande skulle komma till åtnjutande av de annonserade ”lockvarorna”. De som hjälpte flyktingar till Europa riskerade att stjälpa denna plan och klassades som egoistiska ”flyktingsmugglare”, även de som hjälpte människor av ideologiska och humanistiska själ som Amir Heidari, Irans Raoul Wallenberg. Våra skenheliga svenska politiker uppförde sig som en grym gubbe som lockar barn med godis på andra sidan en trafikerad trafikled och samtidigt förbjuder någon vuxen att hjälpa barnen över.
Detta svenska hyckleri har redan kostat många människoliv och kommer skapa ännu mer olycka i framtiden då vi nu saknar realistiska planer när det gäller ekonomi, bostäder och integration på arbetsmarknaden för de som lyckats ta sig hit. Man har misslyckats i tjugo år, så hur ska man lyckas nu när utmaningarna är mångfalt större? Jag ser framför mig arbetslösa desillusionerade invandrare som hamnar i ett livslångt utanförskap och bidragsberoende. Jag ser framför mig deras barn som tappar respekten för sina föräldrar, misslyckas i skolan och som känner mer gemenskap och solidaritet med det kriminella kompisgänget än med det svenska samhället. Jag ser framför mig en ökad radikalisering och polarisering i samhället; en miljö där fascism, islamism, anarkism och rasism frodas. Jag blir så förbannad på dessa ideologiska fundamentalister i Sveriges senaste regeringar och media som är ansvariga för detta. Sverige kommer inte bli känt som en humanistisk stormakt utan den naiva dumhetens och hyckleriets högborg.
Startsidan / Nyheter / Kolumnister / Jan Guillou 2015-12-13
Jan Guillou
Kriget mot terrorn är ett större hot mot oss än själva terrorismen
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article21931935.ab
Hej Alexandra!
Läste med nöje din självbiografiska artikel i Bang, ”Mörkrets manifestationer”.
http://www.bang.se/det-manskliga-morkrets-manifestationer/
Kan först säga att vi har samma syn på ”förnedrings-TV”. Jag blev så illa berörd när jag såg första avsnittet av Expedition Robinson med Harald Treutiger 1997. Det var precis som ett psykologiskt experiment av nazistläkaren Mengele där man lät människor konkurrera med varandra på en ö och uppmuntrade dem till att smida ränker mot varandra och bilda oheliga allianser för att optimera sina egna chanser att vinna. Jag undviker att se dessa program; Paradise Hotel verkar vara något liknande. Risken är att ”förnedrings-TV” ger våra ungdomar en cynisk människosyn där de uppfattar andra som antingen verktyg eller hot och som ”winners” eller ”losers”. Jag avskyr när människor talar om sin vänkrets i termer av personligt nätverk. Vänskap handlar främst om kärlek och medkänsla; inte om ett utbyte av tjänster och gentjänster.
I artikeln beskriver du detaljerat de yttringar av rasism och allmänna fördomar som präglade dig under ditt tidiga yrkesliv och som gjorde att du bestämde dig till en karriär som antirasistisk galjonsfigur. Det är ingen tvekan om att rasism och nyfascism finns i vårt samhälle och att det måste bekämpas. Där är vi helt ense. Frågan är dock hur man bäst gör det. Liksom Bushs krig mot terrorismen har varit direkt kontraproduktivt så har även politikers och medias krig mot rasismen bara förvärrat läget; Sverige har polariserats och rasismen har ökat.
Felet som många antirasistiska debattörer gjort är att det misstänkliggjort all kritik mot den rådande invandrings- och integrationspolitiken och kallat den rasistisk, särskilt när kritiken kommit från SD. Jag vill också undvika att nationalistiska ytterlighetspartier som SD får majoritet – Polen och Ungern är varnande exempel – men en sanning blir inte mindre sann bara för att den kommer från någon som är ideologisk motståndare. Det bästa strategin gentemot SD hade varit om övriga partier tagit dem på allvar när de kom in i riksdagen och införde sin nolltolerans mot rasism. Man skulle samarbetat med dem om det man kan vara överens om och motarbetat dem i andra frågor.
Till exempel borde man kunna bli överens med SD om att ett kvotflyktingsystem kombinerat med hjälp i närområdet är ett mer effektivt, rättvist och humanistiskt om ens mål verkligen var att hjälpa. Radikala antirasister tolkar det som att man är främlingsfientlig och vill hindra flyktingar att ta sig hit. Men det är ju precis tvärtom! Min, Tino Sanandajis och Alice Teodorescus familjer består liksom din av människor som flytt till Sverige undan krig och förföljelse. Vi vill ge alla flyktingar samma chans och att de som mest behöver det ska få hjälp att ta sig hit med flyg istället för att betala en förmögenhet till flyktingsmugglare och riskera att dö i Medelhavet. Svensk politik har gått ut på att utåt ge sken av en generös flyktingpolitik. Samtidigt har man gjort vägen hit till en livsfarlig hinderbana genom att vägra flyktingar inresevisum och se till att de inte kan åka färja, buss, tåg eller båt.
Ett kvotsystem system skulle dessutom ge oss demokratisk kontoll över Sveriges åttagande när det gäller världens 60 miljoner flyktingar. Vi kan inte hjälpa alla men vi kan hjälpa en del utan att det tar för mycket resurser från andra lika viktiga samhällsområden, t.ex. vård, omsorg, bistånd och skola. Återigen så misstänkliggör radikala antirasister all begränsning av hjälpen som om man vore snål och egoistisk. Det handlar inte om egoism! Hur mycket vi ska hjälpa är en politisk fråga som måste diskuteras och bestämmas demokratiskt av de som ska betala, skattebetalarna. De som vill satsa ännu mer på flyktingar kan ju alltid göra det via biståndsorganisationer. Radikala antirasister har också hindrat att man diskuterat problem inom vissa invandrargrupper när det gäller kriminalitet, islamism, kvinnoförtryck och rasism. Det är ett stort svek mot offren!
Nu har debatten äntligen kommit igång. Du har en till synes outtömlig energi och syns överallt. Du har både talets och ordet gåva, är vacker och har en otrolig karisma. Istället för att bara peka på och förfasas över världens ondska och uppenbara orättvisor så vore det bra om du kunde hjälpa till som brobyggare och hitta konstruktiva förslag till lösningar. Förslag som är realistiska och som kan stödjas av en majoritet svenska folket. För att klara det måste man se verkligheten som den är utan att skönmåla eller svartmåla. Man måste lägga sina känslor och sin image åt sidan och försöka se problemet objektivt uppifrån. Ett gott råd är att först lyssna på den sidan man har svårast att förstå. Här är en lång men saklig föreläsning av Tino Sanandaji:
https://www.youtube.com/watch?v=p_tKO8nvkEo
Jag önskar dig en riktigt God Jul!