Hej på er alla. Nu har jag slagit personrekord i antalet arbetstimmar under tre dagar i Almedalen. Från 8.00 till 22.00 nästan dagligen utan möjlighet att mingla och vingla förutom sista kvällen. Det har varit givande, tankeväckande, roliga dagar med varierande uppdrag. Jag har talat om EU med EU-ministern Ann Linde. Ett samtal som fick oväntade vändningar och som ni kan se HÄR. Och jag har modererat för Regeringskansliet och Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, ICA, Försvarsmakten, Folkets Hus & Parker, Veidekke som iscensatte den coolaste bostadsdebatten med ideologiska dueller som jag modererade.
Med Eva Röse talade vi om holistisk hållbarhet och det personliga ansvaret.
I DNs monter talade jag om det jag hatar att tala om och alltid hoppas det ska vara för sista gången. Nyligen blev artisten Pernilla Andersson påhoppad och utsatt för en hatstorm. Det är ytterligare bevis på hur lätt det är att hamna i hatarnas nät och bli måltavla för rasister och sexister. Kärleksbomba Pernilla på sociala medier som en motvikt och ett kvitto på att vi är flera och att kärleken segrar över hatet. HÄR kan ni se intervjun i DN som chefredaktör Peter Wolodarski gjorde.
Igår gick jag för första gången ut och festade. Alla vägar leder till DJ Battle och vi dansade mot en blodröd natthimmel.
Nu packar jag upp Almedalskläder och packar ner Aten-kläder. I gryningen lyfter vi mot +40C. Ni kan följa mina äventyr på Instagram, FB och Twitter. Här kommer då och då lite längre rapporter. Vi ses och hörs snart. Önskar er alla underbara dagar i solen med era nära och kära. Njut av värmen och unna er lata dagar!
Den brittiska regeringen lär nu ha kontaktat Harry Potter för en trollformel som kan ta dem ur knipan.
”Exit Brexit”
Åh Alexandra, att jag alltid missar dig. Jag tycker du är så cool och häftig och så talar du på platser så nära där jag är, men det missar jag. Tur att du skriver här och har poddar. Alltid lika uppfriskande och respektingivande att lyssna på dig. Jag var också i Almedalen. Av en slump. Jag skulle segla en båt från Gotland till Stockholm. Vi väntade in rätt vindar, så jag fick hela fredagen i Almedalen. Verkligen oväntat och spännande. Först hamnade jag på någon diskussion om medias ansvar i flyktingkrisen. Sen lyssnade jag på hur turkiet hanterar vad som händer i Syrien och sist men inte minst lyssnade jag på magiska Marika Griesel. Henne beundrar jag lika mycket som dig. Ni journalister ni är fantastiska. Sen seglade jag till Stockholm men spydde som aldrig förr och insåg att jag är gravid!!!! Vilken vecka. Stor kram Alexandra ha en underbar sommar!!!!
Du ingår i den härskande klassen.
http://www.bokus.com/bok/9789174614183/den-harskande-klassen-en-bok-om-sveriges-politiska-elit/
Alexandra är journalist som just nu är på väg att sätta upp en pjäs om Europa.
Förstår inte varför du ifrågasätter hennes yrkesetik genom att försöka sammanlänka henne med det styrande etablissemanget.
Nyss har hon ju lyft frågan om de mest utsatta i vårt samhälle – de romska migranterna.
Jag har inte läst boken Den härskande klassen men den handlar ju tydligen om politik som lukrativ karriär och svårigheten att behålla integriteten och en framväxt av en egen klass med egna priviligeier där EU har bidragit till mycket negativt.
Exempelvis kan en EU-tjänsteman i Bryssel tjäna mer än Storbritanniens premiärminister, samtidigt som dessa EU-politiker gör åtstramningar på många håll ( inte minst i Grekland)
Det finns alla anledning att granska det.
Min favoritfilm om dettä där är Robert Redford som politisk karriärist i filmen The Candidate.
Alla Presidenters män går inte heller av för hackor.( Hoffman och Redford som journalistiskt radarpar avsläjar Nixons hemliga avlyssningar av Demokraterna högkvarter)
Självklart finns det frestelser även för journalister men jag vet inte hur många gånger Alexandra modigt stått upp för sina åsikter på ett unikt och mycket personligt sätt.
Lite vykort på bloggen det uppskattar jag…
Alexandra, åk inte till Turkiet inte ens för mellanlandning.
Världen är global på både gott och ont.
Det som händer nu är helt osannolikt.
Ja Shimada, världen är inte frisk. Varför tillåts extremister sätta agendan hela tiden? Kan vi inte bara se verkligheten som den är utan färgade glasögon och utan överdrifter?
Ingen tjänar på polariseringen och radikaliseringen som försiggår. De rabiata fanbärarna på båda sidorna vill inte lösa några problem utan splittra vår värld genom att provocera motståndarsidan och mana till strid. De grundar sin identitet på hat och tar varje ifrågasättande av deras ideologi som ett personligt påhopp.
Det enda man kan göra i denna stund är att försöka stå stadigt och oberoende i mitten, vara brobyggare och försöka samla en så stor majoritet av förnuftiga och självständigt tänkande människor som möjligt. Bara på så sätt kan vi marginalisera extremisterna och läka såren som uppstått i samhället. Att agera medlare leder sällan till berömmelse eller applåder från någondera sidan men det leder i alla fall till ett gott samvete.
Dickie Fix,
Det är mörka moln över Europa nu.
Psykoanlaytikern Jung har studerat det du tar upp och människans oförmåga att se sin egen inre skuggsida. Det är lättare att förlägga den på andra ”dom”
Det finns mycket att säga om detta men ikväll lämnar jag istället över ordet till poeten Stig Dagerman igen. Det är en dikt som vänder sig direkt till mänskligheten:
https://www.youtube.com/watch?v=dSIwkw0MJpw
C.G. Jungs teori om skuggan i vårt omedvetna och hur vi förlägger skuggan på ”de andra”:
https://www.youtube.com/watch?v=ZIz5P3zketE&list=PLL4Y18hLPVDGz3F79brs9RUiyh7D30Ghs
Här en kortare version om skuggan:
https://www.youtube.com/watch?v=zMHqqXYaB8g&list=PLL4Y18hLPVDGz3F79brs9RUiyh7D30Ghs&index=3
Shimada, tack för länken! Ja, vi är alla vårt eget mysterium. Att lära känna sig och acceptera sitt inre jag är en förutsättning för att vi ska kunna agera som individer och inte låta oss förföras av dogmatiska ismer. Man måste lära sig älska sig själv för att kunna älska andra.
Det samma gäller i det sociala samspelet mellan olika kulturer. För att vi ska kunna acceptera andra kulturer får vi inte förneka vår egen. Bara genom att bejaka vår gemensamma kultur och låta den utvecklas med nya influenser, kan vi skapa samhällsgemenskap och verklig integration.
Jag rekommenderar alla att läsa Dan Korns nya Tibrorapport ”Svensk kultur, en förutsättning för integration” som handlar om detta. Den är mycket tankeväckande och läsvärd:
timbro.se/sites/timbro.se/files/files/reports/2_essa_dan_korn.pdf
Dan Korn ger en intressant och initierad historisk genomgång av den svenska självförnekelsen. Visserligen har allt det som vi betecknar som svensk kultur haft utländska rötter men det gör det inte mindre svenskt för det. Ingen kultur eller sedvänja, varken svensk eller utländsk, har någonsin uppstått av sig själv. Men likväl kan vi tala om svensk kultur liksom vi kan tala om romersk eller grekisk kultur. Dan Korn visar hur kontraproduktivt den svenska självförnekelsen är:
”Människor tror att man visar att man inte är främlingsfientlig om man förnekar det svenska. Därför har den märkliga situationen uppstått att de som tydligast vågar stå upp för svensk tradition och kultur är invandrare. Kärleksfulla hyllare av svensk kultur och natur bär därför numera namn som Qaisar Mahmood, Thomas Gür, Mauricio Rojas, Nima Dervish och Anosh Ghasri. Och vill man läsa en verklig hyllning till Sverige, kan man läsa turkiskfödde Mustafa Can. Ännu hellre bör man höra honom tala. I hans mun blir västgötskan – den svenska dialekt som främst förknippas med bondkomik – ett vackert poetiskt språk. …
…Om den enda officiella sanningen är diktaturens, kvävs människors tankar. Inte så att alla automatiskt tänker likt propagandan. Många kommer i stället att lägga all koncentration på att hitta felaktigheter i den officiella sanningen, även när den har rätt, och bygger därför upp en motsatt ideologi. När en revolution äger rum kommer därför en ny makthavare med en ideologisk modell motsatt den tidigare, men lika totalitär. Vi har sett detta hända i vår tid. När ”den arabiska våren” fällde diktatur efter diktatur i Mellanöstern trodde många bedömare att väl fungerande demokratier skulle växa fram. Nu vet vi att det inte blev så. Men vi kan också se samma sak hända betydligt närmare hemmavid, om vi har ögon att se med. ”Sverigevänner” får vatten på sina kvarnar varje gång den svenska kulturen förnekas. De bygger en hel ideologi ur detta. Så varför ge dem dessa gratispoäng? Den svenska kulturen är till för alla svenskar och Mustafa Cans hyllning till den är ett praktexempel på hur den hjälper integrering och kan skapa ett större ”vi”.”
Ja precis Dickie Fix,
Tolkningarna av det undermedvetna är kulturellt betingad, så vill man känna sig själv på djupet så är medvetandet om det en stor fördel…då kan man också lättare förstå andra kulturer.
Nu ska jag runda av lördagen här i Norrlands Atén (Härnösand) med en Kalles Kaviar macka och en Bergman-rulle(Persona.Skandinaviskt djup 🙂 och skicka en hälsning till Alexandra i Söderns Härnösand ( Atén):-)
Shimada, önskar dig och alla övriga läsare på Alexandras blogg en fortsatt trevlig sommar, inte minst Alexandra själv!
Om det finns tid i hängmattan för fortsatt läsning så kommer här förslag på ytterligare en intressant essä. Den är av socialpsykologen och professorn vid New York-universitet Jonathan Haidt som objektivt söker analysera orsakerna till att auktoritära nationalistiska regimer är på sådan frammarsch i Europa och USA. Hur kan t.ex. en politisk pajas som Donald Trump få sådant stöd?
http://www.the-american-interest.com/2016/07/10/when-and-why-nationalism-beats-globalism/
Haidts analys baseras på en undersökning av auktoritär nationalism av den politiska forskaren Karen Stenners och mynnar ut i konkreta förslag hur vi ska göra om vi vill motverka den skrämmande utvecklingen mot ökad polarisering mellan globalister och auktoritära nationalister. Haidts sammanfattning börjar med orden
”The upshot of all this is that the answer to the question we began with—What on earth is going on?—cannot be found just by looking at the nationalists and pointing to their economic conditions and the racism that some of them do indeed display. One must first look at the globalists, and at how their changing values may drive many of their fellow citizens to support right-wing political leaders. In particular, globalists often support high levels of immigration and reductions in national sovereignty; they tend to see transnational entities such as the European Union as being morally superior to nation-states; and they vilify the nationalists and their patriotism as “racism pure and simple.” These actions press the “normative threat” button in the minds of those who are predisposed to authoritarianism, and these actions can drive status quo conservatives to join authoritarians in fighting back against the globalists and their universalistic projects.”
Alla som konstruktivt vill arbeta mot ökad nationalism, främlingsfientlighet och rasism bör ta till sig det som självständiga tänkare som Jonathan Haidt och Dan Korn skriver. De fanbärare som fortsätter att mana till strid utan varken någon vilja eller intresse att förstå motståndaren gör bara situationen värre.