Atenska ögonblick

IMG_3120
IMG_3156
Intervjuade den här damen från Pireus. Hon hade en handskriven skylt med texten: ”Jag fruktar hungern”. Hon bor i Pireus men tar sig ändå till alla demonstrationer utanför parlamentet. ”Jag kommer hit själv. Jag är en frihetskämpe. Jag har blivit sviken av alla. Att högern och socialdemokraterna skulle svika mig var jag beredd på men att även vänstern skulle svika mig trodde jag aldrig” sa hon med tårar i ögonen. Änka med en dotter som studerar statsvetenskap lever de två kvinnorna på 600 €/månaden. ”Vi är förslavade och jag fruktar för allt som väntar oss” sa hon.
Senare på kvällen blev det bråk på Syntagma-torget men då var vi på Athens Festival och lyssnade på Greklands största sångerska- Marinella som reciterade poeten Yannis Ritsos och sjöng till pianomusik.Tungt.
IMG_3151
Efter stående ovationer åt vi i Kolonaki som är lamslaget av kontanttorkan. Min kompis grek-australiensaren Leo som är med i min dokumentär ”Vad är det för fel på grekerna?” har en delikatessbutik på torget och han berättar att han inte längre kan köpa in franska ostar och andra importerade godsaker för att det inte går att skicka pengar från Grekland. Så hans hyllor gapar tomma i väntan på att bankerna ska öppna igen.

I övrigt har jag en massa underbara svenska vänner på besök som hyrt grannlägenheterna så jag och Melina leker reseledare. Igår tog jag dem till den läkande sjön- Vouliagmeni Lake där vi åt middag i ett magiskt sceneri.
11751181_10153110363919926_221478605_n
Både jag och Melina klädde ut oss till kattdjur. Tack finaste Karolina Strömgren för fina bilder! Följ hennes fina blogg förresten!
11751355_10153110363914926_1342250214_n
Nu är omröstningen avslutad i parlamentet och det var precis som taxiföraren sa när vi passerade Syntagma-torget nyss sa: ”De tjafsar och bråkar och positionerar sig och undergräver varandras trovärdighet och spelar hjältar och så röstar de ändå Ja till slut”. Så blev det. Tack för idag och hoppas ni mår fint. Var spenderar ni semestrarna förresten?

Dela på

16 Svar på “Atenska ögonblick”

  1. Åker till Grekland, Limnos, på måndag. Längtar till Grekland så att det gör ont i mig. Älskade Grekland. Bodde i Grekland i 7 år, jag och min grekiske man bestämde oss för att flytta till Sverige när lilla Iris kom till världen. Då hade våra löner redan sänkts, särskilt min mans som arbetade som busschaufför på ΕΘΕΛ. Tänker på hur det varit om vi stannat. En stor del av mig vill tillbaka men nu har vi en treåring som måste få det bästa vi kan erbjuda, men en dag ska jag flytta tillbaka.
    Mitt hjärta blöder för alla greker, min familj, mina vänner. All kärlek och styrka till Grekerna. <3

  2. Fina bilder, hoppas det löser sig på något sätt för damen och hennes dotter. Leva på ca 6000 kr är säkert inget kul. Jag brukar vara i min koloniträdgård på semestern här hemma i Sverige, mysigt det med.finns möjlighet att ha frukträd och odla bra kunskap ifall bankerna skulle få för sig att vi svenskar är skyldig pengar, läste häromdagen att den krishjälp bankerna fått genom åren vida överstiger det Grekland behövt i krishjälp.och man kan undra om ordet skämmas finns hos bank gubbarna 😉

  3. Citat:

    ”Vi är förslavade och jag fruktar för allt som väntar oss” sa hon.

    Japp, finns det någon kvar som tror att det finns någon demokrati kvar? Vi är alla skuldslavar åt finansdiktaturen (om inte annat så genom skatten).

    Tsipras talade i parlamentet inför omröstningen:

    – Jag tar ansvar för allt som har hänt tills nu. Jag är stolt för att vi tagit kampen för de fattiga. Men vi hade starka motståndare, det europeiska kreditsystemet. Trots det har vi visat värdighet för hela Europa. Och en dag kommer det bära frukt. Det är inte längre en kamp mellan det lilla Grekland och kapitalismen utan mellan två olika system – mänskligheten och banksystemet.

    Japp, han har rätt, och dagen kommer när finansdiktaturen välts. Kankse är det enda positiva som kommer ut ur det här att folk vaknar och ser skuldslaveriet och finansdiktaturen som härskar bakom den ”gobeläng av lögner” som Nobelpristagaren Harold Pinter uttryckte i sitt Nobeltal.

    Vi har inga demokratisk lagligt skapade skuldfria pengar kvar – de utgör bara 3% av den totala penningmängden. Resten 97% av penningmängden utgörs av bankskulder som folk får ”låna” av banksystemet – vi ”lånar” bankerna skulder då ett kundkonto hos banken inget annat kan innehålla än bankens egna skulder.

    Tsipras har helt rätt när han sa att det här inte bara handlar om Grekland. Eu var och är ett finansdiktatur-projekt syftande till att döda den nationella demokratin och suveräniteten. Kan det verkligen finnas en enda person som tvivlar på det efter våldtäkten på Grekland? Sverige står i kön till att bli våldtagna av finansdiktaturen. Vi blev det i nörjan av 90-talet när den bostadsbubblan sprack. Vi kommer bli det igen när den här bostadsbubblan spricker – previs såsom Spanien blev när deras bostadsbubbla sprack.

    Hoppet för demokratin ligger hos det lilla Island som har ett förslag om att ta ifrån finansdiktaturen rätten att skuldförslava allt genom att staten tar tillbaka sin rätt att skapa skuldfria pengar.

    Lord Mervyn King, Bank of Englands fd chef har sagt:

    “Of all the many ways of organising banking, the worst is the one we have today. … Change is, I believe, inevitable. The question is only whether we can think our way through to a better outcome before the next generation is damaged by a future and bigger crisis. This crisis has already left a legacy of debt to the next generation. We must not leave them the legacy of a fragile banking system too.”

    Som King säger är det vår plikt att kasta av oss finansdiktaturens skuld-ok och befria oss från skuldslaveriet de håller – annars kommer våra barn födas till skuldslavar de med.

    Jag lider med Grekerna.
    Om någon är intresserad av mekaniken till hur vi kan använda bankernas skulder (ditt och mitt kontoinnehav) som betalmedel istället för pengar och hur finansdiktaturen fått sin makt beskriver jag det här:
    https://parasitstopp.wordpress.com/2015/07/15/banksystemet-ersatter-de-enda-lagliga-pengarna-med-bankernas-egna-skulder-och-skuldforlavar-hela-varlden-genom-att-infora-en-finansdiktatur/

  4. Jag bodde i Athen 1990, mina finaste minnen är alla människor på gatorna som tog sig tid för samtal. Om stora familjemiddagar på lokala restauranger oavsett om vi var i Athen. på någon ö, i Yannitsa, Alexandria eller i Thessaloniki. Min nästa resa ska bli till Grekland, samma rutt som jag gjorde då, för att skildra dagens Grekland och för att rekommendera resmål som fortsatt drivs av greker som månar om sitt hemland och bidrar till att bygga landet istället för att utarma det. Om nu Grekland mot all vett och reson tvingas sälja ut basala verksamheter och platser bör världen runt få veta vad de kan göra för att hjälpa och vad de kan göra för att inte bidra till att stjälpa Grekland. Att lägga konferenser och semestrar i Grekland på platser som gynnar grekerna, istället för multinationella företag som redan har nog och som skatteplanerar så till de grader att de knappt eller inte alls bidrar till välfärd.

  5. @Ruper
    Vi betalar skatt till bankerna då Maastricht 101(4) förbjuder stater att skapa pengar för att finansiera välfärden – staten måste enligt denna lag ”låna” fån banksystemet.

    Jag har personligen inget emot att betala skatt för att finansiera välfärd men det är inte det våra skattepengar går till de går till att göda bankparasiterna.

    Att vara nyttig idiot och spela ut rasistkortet om du är bara osmakligt.

    Bra artikel i ETC som visar vilka EU:s skattebetalare kommer betala till. Det handlar inte om att ”rädda” Grekland, det handlar om att rädda Deutsche Bank och i förlängningen hela det parasitära banksystemet:
    http://www.etc.se/ekonomi/tyska-banker-raddas-pa-greklands-bekostnad

  6. Michael Thudén: spelar ingen roll hur mycket du tjafsar om att det är bankernas fel, grekerna får betala i vilket fall och hade dom valt att inte vara så korrumperade som dom är så hade dom haft det bra.

    Grekerna kommer förr eller senare göra en grexit och för mig gör det inte ett smack, möjligtvis kommer jag förlora pengar på det, men moraliskt är det helt rätt att skicka ut grekland ur både euron och eu. Om inte annat för att statuera exempel för de länders befolkning som funderar på att låta någon annan betala.

    Så var det med den saken.

  7. Michael Thudén: om grekerna var lite mer altruistiska mot sina landsmän så skulle de som har det bra ställt betala för de mindre bemedlade, deras politiker skulle helt enkelt konfiskera de 400 miljarder euro som förts ut ur landet av grekerna själva, detta räcker för att rädda grekland.

    Som det är nu så är alla fokuserade på att någon annan (tyskland) ska betala, trots att dom i landet utan problem skulle kunna få ihop summan. Men det är klart, finns ingen politiker i grekland som vill ge bort sina ihopstulna inkomster frivilligt.

    Men du Micke! du o pascalidou kan ju skänka era egna pengar så har ni iallafall en start på lösningen.

  8. Hej Alexandra Pascalidou

    Jag har äntligen hittat svaren på mina frågor

    Här är de

    2014 hade Grekland ett underskott på 6.3 miljarder Euro

    2014 Antogs det att staten missade 19 miljarder i skatteintäkter pga av fusk

    Det antas också att för varje 100 Euro som snurrar i Grekland så är 27 pga av korruption

    Detta betyder att Grekland kan faktiskt själva fixa sina problem om de bara har tillräckligt med drive bakom det

    Så det hära oket på 350 miljarder Euro kan precis vara vad Grekland behöver för att lösa sina korruptions problem

    Så om man ser på hela lånespektaklet från den synvinkeln, så KAN faktiskt dessa lån vara bra för Grekland OM Grekland använder situation för att komma åt korruptionen och skattesmitningen

  9. Hej!
    Jag läser Alexandras texter med stort intresse. Texterna ger en viss inblick i hur grekerna upplever den grekiska krisen. Men det som är sorgligt och slående i den och annan rapportering, är att det inte verkar finnas någon i Grekland som känner ett ansvar för den uppkomna krisen.

    Det grekiska folket skyller på korrumperade politiker, banker och Tyskland och då särskilt på den tyske finansministern Wolfgang Schauble. Grekiska politiker skyller svepande på att det är en Euro- eller en Europakris. Eller så anklagar landets regering de andra EU-länderna, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) för att vara terrorister som vill skapa rädsla och förödmjuka landet. Som den tidigare finansministern Yanis Varoufakis gjorde.

    Vem har ansvaret för den uppkomna grekiska krisen? Drabbar en nedskrivning av skulder bara bankerna? Vill EU-länderna verkligen förödmjuka Grekland? Finns det någon utväg ur krisen?

    Kalla fakta
    Jag vet att det är för lite kultur och för lite kärlek i kommande siffertragglande men det är grundläggande fakta för att ge någorlunda bild av vad som hänt med ekonomin i Grekland.

    Det finns ett mått som används för att beskriva statskulden och det är statsskulden i förhållande till BNP. BNP är värdet av de varor och tjänster som landet omsätter under ett år. Mellan 1952 till så sent som 1980 så låg måttet för Grekland på endast runt 20 procent (10 som lägst och 26 procent som högst under perioden).

    Efter det att Grekland blev medlemmar i EU 1981 så ökar andelen under bara 10 år fram till 1991 till hela 75 procent. Under denna period bestämde sig den grekiska regeringen för att kraftigt expandera den offentliga sektorn och höja levnadsstandarden utan att egentligen ha råd.

    Sverige uppnådde 75 procent år 1995 i samband med den ekonomiska krisen i Sverige i början på 1990-talet. För att komma tillrätta med de skenande utgifterna införde Sverige då ett utgiftstak för statens budget, det vill säga fastställa en övre gräns för svenska statens utgifter. 1994 reformerades också det svenska pensionssystemet i samma syfte.

    Grekland gjorde ingenting. De fortsatte istället att gasa på och låna pengar för att finansiera sina ökade offentliga utgifter.

    När Grekland införde Euron 2002 var skuldkvoten hela 102 procent. Grekland hade alltså en skadlig skuldkvot redan innan Euron infördes.

    När euron infördes förvärrades läget än mer. ”Under det första decenniet med euron höjdes lönerna med 34 procent utan att produktiviteten ökade. Samtidigt steg de offentliga utgifterna med 6 procent per år.” Det är ruggiga siffror. Året före 2010, det år då Grekland fick hjälp från de andra EU-länderna, hade därför statsskuldens andel av BNP ökat till hela 130 procent.

    Utöver stödpaketen och nödlån (också från fattigare EU-länder än Grekland) på flera tusen miljarder kronor är Grekland också en av de största nettomottagarna av bidrag från EU. År 2013 uppgick Greklands netto till ca 50 miljarder kronor. (5 267 miljoner euro).

    Vem har ansvaret?
    Det är förstås Grekland och grekerna som är ansvarig för att hantera den uppkomna situationen. Grekland är en demokrati sedan 1975.

    Det är nationen Grekland (de folkvalda politikerna och de grekiska väljarna) som har valt att gå med i EU, EMU och som valde att öka de offentliga utgifterna och att låna till statsskulden. Både före och efter eurons införande. De avtal och förpliktelser, till exempel lån och lånevillkor som regeringarna sluter med andra motparter gäller förstås hela nationen. Rika som fattiga. Det är så en demokrati fungerar.

    Inga andra än grekerna är ansvariga.

    Det är verkliga skulder
    Jag tror också många har en diffus bild av vad statsskulder och lån mellan stater och andra motparter egentligen är. Att statsskulder eller lån från IMF är något politiskt som det bara går att dra ett streck över utan konsekvenser, att en nedskrivning bara drabbar de rika bankerna eller så.

    Ett lån från internationella valutafonden eller EU, Tyskland eller Litauen är förstås lika reellt som ett bolån eller kontokortskuld. Det ska betalas tillbaka till långivaren. Skrivs en skuld ned så drabbar det långivaren som är en skattebetalare och medborgare i långivarens land, direkt eller indirekt. Ett nedskrivet lån återbetalas inte till långivaren, utan har gått förlorat, pengar som de kunde de ha använt till den egna offentliga sektorn, till exempel inom sjukvården eller äldreomsorgen.

    Sveriges statsskuld (och säkert också andra länders) består av lån från pensionsfonder, försäkringsbolag, centralbanker och andra stora investerare som vi lånar pengar ifrån. Och det är förstås pengar som tillhör medborgare och skattebetalare, som dessa institutioner placerar i staten.

    Våra gemensamma institutioner EU ECB IMF är inga fiender
    Hur kan våra gemensamma institutioner EU, ECB och IMF ses som fiender när det är tvärtom?

    EU, ECB och IMF är institutioner och organisationer som är finansierade med skattebetalares pengar på olika sätt. Det finns inget ymnighetshorn i bakgrunden där pengarna flödar ifrån. Det är våra gemensamma institutioner och som är finansierade med våra och andra medborgares skattepengar. IMF har 188 medlemsländer, däribland Sverige och Grekland. Grekland blev medlemmar redan 1945 när fonden bildades och Sverige blev medlemmar 1951. IMF arbetar för att främja globalt monetärt samarbete främja hög sysselsättning och hållbar ekonomisk tillväxt och minska fattigdomen i världen. Samtliga medlemsländer bidrar med (skattebetalares) pengar till IMFs verksamhet.

    Innan stödpaketen och nödlånen utbetaldes så kom Greklands regering överens med EU-ländernas representanter, ECB och IMF om att vissa nödvändiga reformer bör genomföras för att få Greklands ekonomi i balans.

    Reformarbetet påbörjas men i ett senare skede backar de folkvalda politikerna från sitt ansvar för att genomföra de nödvändiga reformerna. Istället beskylls de stödjande för att ligga bakom försämringarna och deras syfte att kuva och förödmjuka landet. Det är ju bekvämt och enkelt för politikerna skylla på någon annan och inte stå för de tuffa reformer som kräver både stora ansträngningar och uppoffringar av det grekiska folket.

    Det är väl ingen som vill förödmjuka Grekland. Det är väl grekerna som är respektlösa när de anser att överenskommelser med andra länder inte behöver hållas.

    Finns det en utväg ur krisen?
    Ja, absolut så tror jag det, men det kräver att landet måste göra de nödvändiga reformerna till sina egna och inse allvaret och Greklands skuld i krisen. Inte skylla på euron eller tyskarna eller någon annan. Dessutom bör medborgarna väja bort politiska pajaser och rösta fram sina ansvarskännande politiker.

    Det fanns trots allt goda tecken på att reformerna började ge resultat. Enligt en rapport från IMF hade Grekland våren 2014 gjort ”betydande framsteg mot att balansera sin ekonomi”. Men så väljer det grekiska folket Syriza som stoppade upp reformerna och som inbillade sig själva och det grekiska folket att det ensidigt går att folkomrösta sig bort från både uppoffringar och anstängningar och ömsesidiga avtal.

    Kostnader för Greklands pensionssystem som andel av BNP är (fortfarande) högst i hela EU. Trots det uppger Grekland att 45 procent av pensionärerna lever under fattigdomsgränsen. De rika och de mer välbeställda och även medelklassen i Grekland bör förstås i större utsträckning framöver dela med sig till de som har det sämre ställt.

    Utöver en regelöversyn av skatteregler så är det också viktigt att det finns en väl fungerande organisation och verksamhet för att ta in skatteintäkterna som behövs för att finansiera Greklands statsutgifter. Det svenska Skatteverkets förre chef Mats Sjöstrand menade att det måste finnas en politisk vilja från grekisk sida att bygga en helt ny institution. Och att det krävs fem år och en grupp på 5– 10 greker som är besjälade av en förändring.
    Jag vill så gärna bidra till att förbättra Greklands ekonomi genom att turista i landet eller köpa grekiska produkter, men inte genom att betala grekernas skatter. Det måste grekerna själva ansvara för.

    Källor bl.a.
    Kristianstadbladet, eu-upplysningen.se, DN, Svd, Svenska Yle. IMF, Expressen.

  10. Bra skrivet svante!
    Att man kan bygga en välfärd på lånade pengar och sen skylla på långivarna när bubblan spricker .
    Välfärdssystem bygger på befolkningens insikt om att man måste arbeta o betala skatt.
    Försöker att känna sympati med Grekerna , men det är svårt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *