Lagom till jul bjuder jag på en sann samtida hjälte. En 24-åring från Karlstad som vittnar om IS brutalitet efter att i 14 månader vid fronten ha hjälpt flickor och kvinnor i Kurdistan i Norra Irak som utsatts för fasansfulla övergrepp. Vad får en ung tjej från Karlstad att riskera sitt eget liv för att stötta sina systrar? Lyssna på ett gripande samtal om terrorismen, den kurdiska kampen, motståndsrörelsen, Peshmerga, oljan och omvärlden. Men också ljusglimtarna som skär igenom det kompakta mörkret. Det här samtalet är bland de starkaste jag upplevt. Jag är djupt imponerad av en ung tjej som bär så mycket styrka och visdom. Så mycket mod och motståndskraft i sin späda kropp. För att söka svaret blickar vi mot hennes barndom som var allt annat än en Astrid Lindgren-saga. Istället för att drunkna i självömkan använder Delal Sindy sina motgångar och svårigheter som vapen i kampen för en bättre värld. Smärtan blev hennes läromästare och rädslan en drivkraft. Lyssna. Inspireras. Sprid, dela, stötta, hylla Delal Sindy.
Här kommer min podcast Fair Talks med Delal Sindy.
Tack för detta! Ska lyssna under julstädningen?
Hej Alexandra!
Jag kommenterar igen eftersom min första kommentar aldrig verkade komma fram. Läste med nöje din självbiografiska artikel i Bang, ”Mörkrets manifestationer”.
http://www.bang.se/det-manskliga-morkrets-manifestationer/
Kan först säga att vi har samma syn på ”förnedrings-TV”. Jag blev så illa berörd när jag såg första avsnittet av Expedition Robinson med Harald Treutiger 1997. Det var precis som ett psykologiskt experiment av nazistläkaren Mengele där man lät människor konkurrera med varandra på en ö och uppmuntrade dem till att smida ränker mot varandra och bilda oheliga allianser för att optimera sina egna chanser att vinna. Jag undviker att se dessa program; Paradise Hotel verkar vara något liknande. Risken är att ”förnedrings-TV” ger våra ungdomar en cynisk människosyn där de uppfattar andra som antingen verktyg eller hot och som ”winners” eller ”losers”. Jag avskyr när människor talar om sin vänkrets i termer av personligt nätverk. Vänskap handlar främst om kärlek och medkänsla; inte om ett utbyte av tjänster och gentjänster.
I artikeln beskriver du detaljerat de yttringar av rasism och allmänna fördomar som präglade dig under ditt tidiga yrkesliv och som gjorde att du bestämde dig till en karriär som antirasistisk galjonsfigur. Det är ingen tvekan om att rasism och nyfascism finns i vårt samhälle och att det måste bekämpas. Där är vi helt ense. Frågan är dock hur man bäst gör det. Liksom Bushs krig mot terrorismen har varit direkt kontraproduktivt så har även politikers och medias krig mot rasismen bara förvärrat läget; Sverige har polariserats och rasismen har ökat.
Felet som många antirasistiska debattörer gjort är att det misstänkliggjort all kritik mot den rådande invandrings- och integrationspolitiken och kallat den rasistisk, särskilt när kritiken kommit från SD. Jag vill också undvika att nationalistiska ytterlighetspartier som SD får majoritet – Polen och Ungern är varnande exempel – men en sanning blir inte mindre sann bara för att den kommer från någon som är ideologisk motståndare. Det bästa strategin gentemot SD hade varit om övriga partier tagit dem på allvar när de kom in i riksdagen och införde sin nolltolerans mot rasism. Man skulle samarbetat med dem om det man kan vara överens om och motarbetat dem i andra frågor.
Till exempel borde man kunna bli överens med SD om att ett kvotflyktingsystem kombinerat med hjälp i närområdet är ett mer effektivt, rättvist och humanistiskt om ens mål verkligen var att hjälpa. Radikala antirasister tolkar det som att man är främlingsfientlig och vill hindra flyktingar att ta sig hit. Men det är ju precis tvärtom! Min, Tino Sanandajis och Alice Teodorescus familjer består liksom din av människor som flytt till Sverige undan krig och förföljelse. Vi vill ge alla flyktingar samma chans och att de som mest behöver det ska få hjälp att ta sig hit med flyg istället för att betala en förmögenhet till flyktingsmugglare och riskera att dö i Medelhavet. Svensk politik har gått ut på att utåt ge sken av en generös flyktingpolitik. Samtidigt har man gjort vägen hit till en livsfarlig hinderbana genom att vägra flyktingar inresevisum och se till att de inte kan åka färja, buss, tåg eller båt.
Ett kvotsystem system skulle dessutom ge oss demokratisk kontoll över Sveriges åttagande när det gäller världens 60 miljoner flyktingar. Vi kan inte hjälpa alla men vi kan hjälpa en del utan att det tar för mycket resurser från andra lika viktiga samhällsområden, t.ex. vård, omsorg, bistånd och skola. Återigen så misstänkliggör radikala antirasister all begränsning av hjälpen som om man vore snål och egoistisk. Det handlar inte om egoism! Hur mycket vi ska hjälpa är en politisk fråga som måste diskuteras och bestämmas demokratiskt av de som ska betala, skattebetalarna. De som vill satsa ännu mer på flyktingar kan ju alltid göra det via biståndsorganisationer. Radikala antirasister har också hindrat att man diskuterat problem inom vissa invandrargrupper när det gäller kriminalitet, islamism, kvinnoförtryck och rasism. Det är ett stort svek mot offren!
Nu har debatten äntligen kommit igång. Du har en till synes outtömlig energi och syns överallt. Du har både talets och ordet gåva, är vacker och har en otrolig karisma. Istället för att bara peka på och förfasas över världens ondska och uppenbara orättvisor så vore det bra om du kunde hjälpa till som brobyggare och hitta konstruktiva förslag till lösningar. Förslag som är realistiska och som kan stödjas av en majoritet svenska folket. För att klara det måste man se verkligheten som den är utan att skönmåla eller svartmåla. Man måste lägga sina känslor och sin image åt sidan och försöka se problemet objektivt uppifrån. Ett gott råd är att först lyssna på den sidan man har svårast att förstå. Här är en lång men saklig föreläsning av Tino Sanandaji:
https://www.youtube.com/watch?v=p_tKO8nvkEo
Jag önskar dig en riktigt God Jul!
vilken hjälte, vilket mod. Hoppas att fler folk engagerar sig i ämnet , eftersom det som is gör drabbar inte enbart ett område i världen, utan det drabbar många andra områden bl.a i europa, tack för ert engagemang 🙂
Har just lyssnat på Delal.
Ser också att man kan hjälpa humanitärt i Irak via Röda Korset m.fl.
Det tänker jag göra under julhelgen.
Hans
Volontäröversättare åt Läkare utan gränser