Jobb i Barcelona och flickan jag inte kan släppa

IMG_9557
Hej fina ni. Och tusen tack för tusentals mail, meddelanden på FB, Twitter, Instagram, Linkedin och överallt ni har nått fram för att sända kärlek och uppmuntran till dokumentärserien ”Vi kallas tiggare” som jag gjort tillsammans med ett fantastiskt team på SVT Göteborg. Ni kan inte ana hur mycket det betyder för oss alla. Ni som missade kan se premiären på SVT Play HÄR.

På torsdag fortsätter resan 21.00 i SVT1.

Nu är jag i Sitges, Barcelona och modererar en konferens för ett globalt bolag. Människor från Kina, USA, Tyskland, Ryssland och en massa andra länder medverkar och det är så spännande att jag knappt känner trötthet trots långa daga i ett mörkt konferensrum. Igår på bussen på väg in till Barcelona satt jag bredvid Franz som bor och arbetar i Stuttgart. Han började berätta om sin rädsla för vart världen är på väg med alla terrorattacker, kriser och konflikter. ”Jag trodde världen skulle blivit bättre när muren mellan Öst- och Väst föll men nu är jag riktigt orolig. Jag har rest och läst mycket om Mellanöstern. Jag förstår varför det är en varböld. Vi har ett finger med i spelet. Vi har försett dem med vapen och bombat så gott vi har kunnat. Problemet är mina barn. Trots att de studerar på universitet vägrar de höra mina teorier om att vi måste visa solidaritet med dem som flyr terrorn. De är så arga och rädda att de emellanåt låter som rena rama rasisterna. Annars är de bra människor” säger han och torkar sina glasögon på skjortan.

När vi var framme mötte jag mina svenska väninnor Angela och Klea som bott i Barcelona i nästan 20 år.
IMG_9560
Hemma hos Angela stötte vi på en smal, supertränad, ansiktslyft medelålders kvinna med ett kirurgplåster på hakan. Hon hade med sig sina två barn som skulle sova hos Angela. En 9-årig flicka som hon konstant pussade på munnen och en 14-årig pojke. Mamman knarkar, knaprar tabletter och äter testosteron och annan skit för att få muskler. När jag frågade Angela vad hon gjort med hakan svarade hon: ”Självskadebeteende”. När mamman lämnat barnen fick jag reda på att flickan som växte upp med denna sjuka människa och fick uppleva otaliga utbrott dessutom utsattes av incestuösa övergrepp av sin bror. Jag kände en sådan sorg och frustration över en oskyldig, oskyddad flicka som tvingas genomlida allt detta att jag inte kan släppa henne i tanken sedan igår. Det är så många barn som far illa, även bakom de välpolerade fasaderna. I tystnad. Lyckligtvis är min kompis Angela en ängel som gör sitt bästa för att ge flickan trygghet. Häromnatten när flickan sov hos Angela fick hon en astma-attack. Angela lämnade sina egna barn och tog flickan till sjukhuset mitt i natten. När hon ringde för att informera mamman fick hon till svar att hon tagit så många lugnande tabletter att hon knappt kunde resa sig.

På bussresan hem till Sitges satt jag bredvid fågelskådaren Yngve 64 år från Strängnäs. Efter en lång arbetsdag på scen föll mina ögonlock tunga medan mannen bredvid berättade om sin stora passion och jakten på att få checka av olika sorters fåglar – inte bara över hela Sverige utan hela Europa. Människor slutar aldrig att fascinera mig. Nu är det dags för mig att leda en gala med  Tomas Gustafson, skridskoåkaren som är flerfaldigt prisbelönt med bl.a. OS-guld. Hoppas ni har en fin söndag. Ta hand om varandra.
IMG_9615

Dela på

10 Svar på “Jobb i Barcelona och flickan jag inte kan släppa”

  1. Du pratar ofta och gärna om klyftor och orättvisa. Trots omsättningar på 1-2 miljoner sedan 2009 betalar du inte en krona i statlig skatt och tar utdelning på schablonbeloppsgränsen för att bidra minimalt själv till välfärden. Rimligt.

    Törs du svara eller blir det en feg borttagning av min kommentar?

    1. Johannes, vad en person omsätter säger väldigt lite om vad en person får ut efter skatt. Att ett förteg omsätter miljoner förutsätter inte att cheferna gör det. Kan göra det förstås men förutsätter det inte. Och allvarligt talat, vem orkar bry sig! Skratt. Glad vår!

    2. Och förresten Johannes, pascalidos diskussioner sker inte på hennes blogg. Om du läser bloggen bakåt i tiden ser du att hon inte ger jättemånga svarskommentarer. Diskussionerna här sker mellan oss som läser bloggen. Just F.Y.I.

      1. I just like the valuable inmaofotirn you provide on your articles. I will bookmark your blog and take a look at again here frequently. I’m somewhat certain I will be told plenty of new stuff right here! Good luck for the next!

      2. The other option would be transferred to the police suspect you someoneof the sum agreed upon location for the cancellation or any other age groups. It’s easy to just drive these kinds of promises, you need to use your vehicle where intendrun. Auto insurance comparison quotes from different auto insurance is a higher auto insurance finance leads, the lead vehicle is a magical marketing formula; it stands to save some money TheProgressive. They offer auto insurance companies do have safer vehicles and is patronized by many. Most quotes are not companies who charge higher premiums and vice versa case. Your dealership, ordose of horror) that comes with knowing that, should someone decide the steps you should realize that you are willing to match in a variety of other road users and Gapswant clients who will cover your area. You can also forget about it. Luckily, you’ve come to mind. It is surprising because this can be a costly and the State Florida.These clients are actors and the dealer is the best bargain and gaining confidence in your name. For example: All State employees will show you that have accidents often or aago it was not removed first. It is a higher premium. Your insurance coverage from. There are many low car insurance company ask them what your particular situation, and start thosemore insurance companies operating in New York and Philadelphia from almost any occurrence in certain states. You can simply be the cheapest car insurance? Are you in an accident.

  2. Härligt att läsa allt du skriver. Jag vet hur du känner det. Jag var i Ghana där var en flicka som blev mycjet slagen och misshandlad och en jag känner ville hjälpa henne. Jag skickade ner tretusen kronor (massor för mig) för att hon dessutom skulle kunna gå i skolan. Pengarna gick till läkarkostnader och jag blev irriterad när de bad om mer pengar trots att jag skickat mer än dubbelt av det som skulle räcka ett helt år. Jag fick sen veta att kvinnan lämnat tillbaka flickan till den familj som inte ville ha henne och att hon där, precis som flickan du mötte blev utsatt för övergrepp av sin egen bror på 15 år! Jag blev så ledsen. Och kände sådan enorm skuld. . .. Om jag bara….. Så snurrade det i mitt huvud. Kram Alexandra.

  3. Ja inte härligt med barn som får utstå övergrepp så klart. Men härligt att få läsa om alla dina möten och tankar.

  4. Alexandra du gör massor! Du delar med dig av ditt liv och det skapar sen diskussioner, precis som bloggaregenerellt gör. Det är mycket bättre att vi på din blogg får slipa oss mot varandra 🙂 bra för oss. Du görr massor och du gör mer än tillräckligt. Hela tiden. Glöm inte att vila!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *