Hej från Aten. Trots värmeböljan med temperaturer som klättrar över 40-grader och en kris som fått folk att gå på knäna organiserar greker solidaritetsaktioner för flyktingarna som anländer i båtlaster till ö-världen och Aten. Sedan årsskiftet har fler än 100 000 människor överlevt krig, katastrofer, turbulenta transporter och hamnat i improviserade tältläger i parker utan toaletter eller rinnande vatten. Idag besökte jag . Det är Atens eget Central Park mellan Alexandras Aveny och Evelpidon. Här bodde jag i ett par år i en magisk lägenhet med utsikt över Akropolis och Lecabetus. Parken nedanför var en oas för morgonpromenader och häng. Nu har det förvandlats till en flyktingförläggning där 850 flyktingar från Afghanistan trängs under träden, i små tält och bland buskar.
Här träffar jag Sahar nio år som sitter i en barnvagn vid ett buskage. Hon är förståndshandikappad och funktionshindrad. Hon sitter där ensam och blickar mot himlen i hettan. När jag börjar prata grekiska och svenska med henne spricker hon upp i ett stort leende. Hennes far berättar att hon blev så efter att talibanerna bombat byn. Hon var bara två år gammal. Sedan flydde familjen till Iran och efter några år kom de till Grekland.
Mohammed är en 24-årig afghansk aktivist som bott i Aten de senaste fem åren. Han berättar om grekiska solidaritetsgrupper som förser flyktingarna med mat, dricksvatten, blöjor och schampo. De har krävt att kommunen ställer upp fem bajamajor och rinnande vatten där vissa tvålar in sig inför öppen ridå. Den mänskliga misären går inte att värja sig för. Men här finns också hoppet om medmänsklighet när funktionshindrade farbrorn Leonidas, en grek i rullstol kommer med en stor påse leksaker till barnen. Han är här varannan dag med mat, kläder, leksaker. ”Det ger mig styrka att hjälpa dessa utarmade människor” säger han och delar ut nallar till tiotals utsträckta barnhänder.
Spädbarn och småttingar ligger i tält medan föräldrar förgäves försöker svalka dem genom att veva med tidningar. Några kvinnor tvättar kläder.
Ett par storögda turister passerar, en grekisk gubbe rastar sin hund, en knarkare kommer till klädhögen greker lämnat och plockar upp en t-shirt och ett par shorts. En grekisktalande afghan protesterar: ”De här kläderna är för flyktingarna, inte för er knarkare”. De tjafsar en stund.
En kvinna i slöja ler förtjust åt ett par paljett-tofflor hon hittar i högen. I paljett-tofflorna som gnistrar mot solen kanske hon kan gå vidare. Ingen vill stanna i Grekland. De vill alla vidare. Till Tyskland eller Sverige. Men de flesta saknar papper. I grannlandet har cyklar blivit en storsäljare. Flyktingar köper dem för att cykla vidare uppåt Europa.
Några meter längre bort går en osynlig gräns mot knarkare och knarklangare. De flyr genom att injicera gift i sina kroppar. Utmärglade, hålögda mänskliga ruiner. Solidaritetsgruppens första aktion gick ut på att försöka rensa bort sprutorna för att förhindra att flyktingbarnen smittas av HIV, hepatit eller annan skit. En grekisk man kommer fram till mig. Han berättar att hela hans familj dött en efter en. Senast hans fru i bröstcancer. Deras fyraåriga dotter bor hos en familj i Tyskland. Han arbetade som turistguide innan han förlorade allt. Nu är han ett benrangel i trasiga bruna manchesterbyxor. Han försäkrar mig om att han inte knarkar. Han är i parken för att han såg ett nyhetsinslag och ville se allt med egna ögon. ”Jag är hungrig” säger han och jag tar med honom till en snabbmatskedja. ”Kan jag få lite pengar för att handla på supermarket också?” frågar han och visar sitt solidaritetskort som de allra fattigaste grekerna får för att kunna hämta ut mat i vissa affärer. Men staten har inte laddat kortet den senaste tiden och mannen går runt och ber om hjälp. Kassörskan i snabbmatskedjan skakar på huvudet när jag bjuder mannen på mat. ”Junkie” säger hon. ”Han knarkar inte” säger jag och hon svarar: ”Och jag är Onassis dotter”.
En sån obeskrivlig skam!!!
Obeskrivligt att nänniskor behandlas på detta sätt.
Man blir oerhört berörd, speciellt anden lilla utvecklingsstörda flickan från Afghanistan.
Detta vågar inte nyhetsinslagen visa i tv. ??
Hade jag kunnat hjälpa dessa människor så hade jag bara känt glädje. Frustrationen har gått ur mej för länge sedan. Jag går ifrån att vara uppgiven, ledsen och arg.
Ilskan pga alla som använder sej av situationen för att bygga lögner kring invandrarproblemen. Uppgivenheten därför att alla dessa lögner som köper röster, bygger på vissa sanningar och trots alla bevis för lögnerna och överdrifterna, så fortsätter folk att lyssna på fascisterna.
Jag vet att Sverige och Tyskland inte kan ta emot alla dessa människor. Hade alla länder hjälp till så hade det säkert gått, men de utnyttjar vårt ansvarskännande. Flyktingarna själva vill förstås alla till de få länder de tror de kan känna sej mest trygga i. Naturligtvis har opportunisterna rätt i att det finns alltför många som inte förtjänar vår hjälp eftersom de är lika illa som dem (takes one to know one).
Så hur ska vi kunna vända vinden i Europa – och USA (för att inte tala om Israel, men det är väl fullständigt orealistiskt), när ekonomi styr allas våra liv. Tänk bara på hur mycket av vår tid som går åt till att tänka på hushållsekonomin. Priset på mat, bilen(arna), kläder, nöjen, hyra, amorteringar,lönekuvertet, sjukersättningar, a-kassa, semester, ELEKTRONIK, skolresor m.m. Även om mycket av detta är för mej är onödiga utgifter som förslavar oss mer än befriar oss, så inser jag ju hur omöjligt det är att få majoriteten att se detta. Även om de ser det så är många beroende av dessa exesser för att själva försörja sej.
Alltså är det för mej inte fråga om att få våra myndigheter att ta emot dessa människor, utan istället hur vi ska få resten av välfärdsstaterna att dela ansvaret med oss.
Tack kassörskan för munvigheten och till dig för återberättandet. Jag är benägen att tro på att mannen inte är knarkare, men kassörskan hade ju inte hört hans berättelse.
Hej! Jag har hört att flera av de stora charterbolagen tillåter att man har med sig en extra väska med gåvor till flyktingarna i Grekland. En väska per sällskap på 20 kg.
Helt sjukt att inte grekerna hjälper dem med boende och skolgång, hur jävla snåla är grekerna egentligen?
Vådan av kusingiften …