Recensioner och Reaktioner

Heja Finland! Kiitos Suomi!

Idag har trilogin ”Vi kallas tiggare” fått en fantastisk recension av grannlandets fina tidning HBL som ni kan läsa HÄR. 

Och i Dagens Arena skriver skarpa Per Wirtén också fint som du kan läsa HÄR. 

Och alla dessa tusentals brev, meddelanden, mail:

”Vilken respons programmet fått! Känns som det är fler som pratar om ”Vi kallas ….” än som pratar om Melodifestivalen.. Var och varannan kotte har sett det.”

• Efter att tittat på ”Vi kallas tiggare” måste jag ge dig allt beröm! Vilken nyanserad beskrivning o bra ton programmen håller. Jag tror att denna typ av journalistik saknas i den rådande debatten. Programmen jag sett, har med sin neutralitet visat problemen på ett nytt sätt som i iallafall fått mig att fundera lite extra över den brutala situationen många människor sitter i. Fortsätt orka, du gör det så bra!
• Hilsen!
• På tal om förståelse satt min personal o diskuterade väldigt annorlunda efter ditt senaste program.. Där både de som är för och de som är i mot inte slängde paj på varandra, och många paralleller drogs gentemot programmet på ett sätt jag upplevde som väldigt mycket mer medmänskligt. Även att nu inte alla vart helt överens.. Vi har pratat mycket om situationen och jag har låtit diskussionerna fått ha högt i tak utan att bli rasistiska, men som sagt, senast kändes det mer nyanserat. Tänkte bara det kunde va roligt för dig att få en liten positiv rapport av vad dina program kan bidra med.
• Kära Alexandra. Sitter i Bryssel och tittar på vi kallas tiggare. Blir så varm i hjärtat att se programmet. Det som vissas är mänsklig värme, precis det som får oss att inte vara rädda. Det viktiga som vi alla har gemensamt oavsett vilken kultur vi tillhör. Att när vi tar bort alla lager av färger är vi alla likadana. Vi alla försöker göra det bästa för våra nära och kära. Skillnaden är bara att vi alla har olika förutsättningar. Tusen tack för ditt kärleksfulla arbete och att du fortsätter att kämpa för oss människor.Styrkekram till att du ska fortsätta med att visa kärlek.

  ”Det här är olikt mig men måste bara ge lite cred. Jag hoppas alla andra journalister får sig en rejäl tankeställare efter detta. Prata med och inte om, precis som det ska vara. Respekt och fortsätt så!”

Och alla dessa människor som berättar om hur de hjälper och tänker. Det är så mycket jag vill skriva till er alla. Så många jag vill tacka för er ofantliga respons, kärlek och allt stöd. Men det kommer ett längre inlägg när dottern somnat. Eller imorgon. För oftast somnar jag också när jag nattat klart. God natt! Och må ni ha vinden i ryggen.