Jag älskar att gå upp vid 06.00 och njuta av tystnaden och soluppgången. Jag stannade till, hänförd och förundrad av naturens mirakel. Sedan var det dags för morgonens Ashtanga Yogapass som inleddes med oräkneligt antal solhälsningar med ögonen fyllda av hav. Jag är så tacksam över att jag börjat arrangera de här drömresorna och skräddarsytt ett program som jag själv vill praktisera. Att det sedan är så fantastiska människor som vill följa med är en sådan ynnest. De flesta är kvinnor mitt i livet. Med karriärer, familjer, måsten och borden. Kvinnor som tar sig tid att andas och tänka och sträcka ut sina sinnen och kroppar.
Finaste Jenni hjälpte mig med tofsarna efter att jag medverkat i Go’ Morron Sverige i SVT om krisens klimax. Där hann jag inte ens berätta om alla ungdomar jag möter som arbetar långa dagar i solen och aldrig hinner ta ett havsdopp för 450 €/ månaden. Människor som inte längre ens kan drömma om att flytta hemifrån eller bilda familjer. Hemlösheten och arbetslösheten ökar. Handeln och konsumtionen minskar, löner och pensioner har nått bottennivåer och skatter höjs. Ekvationen går inte ihop. I gårdagens krismöte mellan Kommissionen och Greklands premiärminister ledde förhandlingarna inte till något avtal. Tsipras säger att dilemmat handlar om realism eller splittring. Långivarna kräver flera reformer och uppoffringar i ett land som förlorat 25 procent av sin BNP de senaste fem åren. Nu kräver de att vallöften om höjda löner inte ska infrias. Att privatiseringar och utförsäljningar av flygplatser och hamnar ska påskyndas. Att momsen ska höjas på el i ett land där 300 000 har levt utan el. Att momsen på mat ska höjas till 23 procent i ett land där folk välsignar jorden och klimatet som ger dem mat på bordet. Det är mycket som måste reformeras i det här landet. Från klientelismen, korruptionen och skatteflykten som fortfarande är ett faktum till en byråkrati som inte fungerar. Den här regeringen är splittrad i hundra fragment och nyval kan väntas om de inte lyckas leverera det de lovat.
Imorgon ska Grekland betala 300 miljoner euro till IMF. Sedan väntar en massa miljoners miljoner utbetalningar resten av sommaren men låt er inte skrämmas av skräckpropagandan om tomma bankomater och kortproblem eller våldsamma demonstrationer. Jag är i Aten titt som tätt och reser runt i landet och kan lova att allt är lugnt. Turismen är Greklands enda räddning och inkomstkälla just nu och grekerna gör allt för att garantera gästerna bekymmerslösa semestrar. De går så långt att de inte ens talar om sina miserabla arbetsvillkor. Rädslan är påtaglig bland många jag möter. Rädslan för att avslöja hur lite de tjänar, hur de behandlas av sina arbetsgivare som låter dem arbeta oförsäkrade. Rädslan för att de är ersättningsbara när köerna av arbetssökande ringlar sig. De tystas med brödsmulor och pekar mot himlen när jag frågar hur de klarar sig. Samtidigt som nordeuropeisk media glatt spekulerar kring fördelarna med en eventuell statsbankrutt och Grexit som kan leda till ännu billigare semestrar för deras läsare skriver Daily Mail om stackars brittiska turister som störs av utarmade flyktingar från Syrien som simmar i land på Lesbos och Kos. Istället för att uppmana sina läsare att solidarisera med ett folk som går på knäna efter fem års stålbad och människor som flyr krig och barbari bortom våra vildaste fantasier säljer de lösnummer på att mana till egoism. Det finns retuscherade realiteter att tillgå. De som vill kan ju boka in sig på Snövitslottet på Disneyworld och leva i sagornas värld. Nu ska jag ta en simtur och sedan ska jag tala med min grupp om konsten att både ta hand om sig själv och andra. Att njuta av livet utan att glömma dem som inte kan njuta av livet.
Valutaunionen var en idiotisk idé från början. En monetär union fungerar inte utan en finanspolitisk union och en sådan vill inte medborgarna i Europa ha. Tyvärr är de inte de som propagerade för EMU på grund av starka egenintressen (politiker, banker och näringslivstoppar)som nu får ta smällen. Istället är det de mest sårbara i samhället; de som är beroende av statens omsorg och stöd som får betala notan i Grekland.
Det som är kanske mest upprörande är att de ansvariga politikerna som konstruerade EMU insåg att denna kris skulle komma och att man planerade utnyttja den för att få mer makt. Syftet med EMU var nämligen inte främst ekonomiskt utan politiskt; att trumfa igenom ett Bryssel-styrt Storeuropa mot den demokratiska folkviljan.
Storbritanniens förra finansminister Nigel Lawson menade i en intervju i Axess TV att Jacques Delors och andra Euro-arkitekter visste att Euron inte skulle fungera utan en finanspolitisk union. Euro-krisen var planerad så att Europas demokratier skulle tvingas till underkastelse under EU:s styre. Detsamma medgav Romano Prodi i en intervju i Financial Times 4 december 2001: ”I am sure the euro will oblige us to introduce a new set of economic policy instruments. It is politically impossible to propose that now. But some day there will be a crisis and new instruments will be created.”
EU-teknokraterna är nämligen inte demokrater. De anser att demokrati med folkvalda parlament är ett pöbelvälde och att Europa bäst styrs av experter och byråkrater som dem själva. Inte konstigt att folk visar sitt missnöje genom att rösta fram nationalistiska missnöjespartier.
Historien har visat oss att sådant folkligt missnöje kan få väldigt ödesdigra konsekvenser. Att hävda att EMU befrämjar freden är ett skämt. Att skaffa gemensam ekonomi med sin granne har aldrig varit ett bra sätt att bevara grannsämjan.
Nu måste EMU-staterna bestämma sig. Antingen så upplöser man valutaunionen eller också så går man hela vägen till en finanspolitisk union med solidariska transfereringar till de regioner som behöver stöd; ett slags europeisk Robin-Hood-skatt. Greklands omstrukturering kommer ta lång tid, åtminstone en generation. Att som nu förödmjuka Grekland varje gång de behöver ekonomiskt stöd på grund av att Euron är för stark i förhållande till deras konkurrenskraft är en väldigt dålig idé. Det medför i längden att väljarna söker sig till nationalfascistiska partier som Gyllene Gryning.