Nu har jag äntligen skrivit klart min nya bok. Jag vet inte om det är den femte, sjätte, sjunde med tanke på att jag hunnit skriva och redaktöra flera antologier, bl.a. senast #Me Too-boken som jag inte räknar som min egen då det var en kollektiv ansträngning och vittnesmål, tips och råd av 82 kvinnor inom olika branscher. Min bok ”Mammorna” bryter också tystnader. De som omsluter orten.
Den här boken började med mödrar som grät över sina barns livlösa kroppar. Mammor som väckts mitt i natten av poliser som berättar att deras barn bragts om livet. Mammor som burit sina barn närmast hjärtat hela vägen till den sista vilan. Den här boken föddes i förtvivlan över de förlorade liven i förorten. Liv som blev siffror i en sorglig statistik. För att se människorna bakom siffrorna och försöka förstå fenomenet började jag intervjua mammor som mist sina barn i dödsskjutningar. Sen insåg jag att det inte räcker. Ty majoriteten av mammorna i orten fostrar föredömliga barn mot alla odds. Så jag reste runt i landet, från Rinkeby till Rosengård, från Kronoparken till Kronogården. Här kan ni läsa mer.
Läs och sprid och dela och låt dessa mödrar tankar ta plats och eka.
Kram på er.