Sa wa dee kaaa som vi säger här i Thailand!
Hoppas ni mår bra. För lite inspiration i januarikylan kan ni läsa min krönika i Metro om människor som vågar bryta upp och byta liv. HÄR kan ni läsa. Igår tog jag ledigt från skrivandet och åkte till min kompis Lasse som har ett sagolikt hem på Cape Shambala. Vi firade hans födelsedag och åt gudomligt god ceviche till förrätt, oxfilé med persiljesmör och sallad till huvudrätt och mango och drakfrukt till dessert. Vi sov över och jag vaknade som vanligt vid 06.00 för att invänta alla som sover som normala människor till tiotiden. Ibland är det en förbannelse att vara morgonpigg. Med fyra timmars sömn är man inte direkt den gladaste pinglan på ön. Jag tog en promenad på stranden och läste Harvard Business Review om Netflix personalpolitik. Sen när alla vaknat blev vi jagade av en apa. Vi sprang och gömde oss, stängde fönster och dörrar, försökte skrämma iväg den men luftgevär och svordomar men den vägrade ge sig. Till slut lyckades min kompis Johan Stille som idag fyller 40 år greppa den om nacken och lägga den i en svart tunna. Vi körde raka spåret till Animal Welfare Center och därefter till Siam Clinic för att Johan som blev biten och riven skulle få en spruta. Det blev en minst sagt dramatisk start på dagen.
Lunchen intogs på min favoritkrog Same Same but Different på Klong Nin där de serverar wokade grönsaker och kyckling med cashewnötter som tar en till himmelen. Lite stretch vid poolkanten på Cape Shambala blev det också: 
Hej Alexandra!
Jag undrar om du är tillbaka till Sverige och på plats i Kulturhuset på söndagen (2/2)?
Hälsning, Vernesa
Så klart jag är! Vi ses där!